PP Stockholm anmäler SVT för partiskhet
Detta ärende behandlades av Granskningsnämnden för Radio och TV. Vi tyckte SVT gick över gränsen när de dolde vårt valresultat i EU-valet på valnatten genom att redigera bort vår stapel från valmyndighetens redovisning med mera, se nedan. Efter ett märkligt utbyte med SVT där man åberopade pedagogiska problem om man skulle synliggjort pp, friades de av nämnden, utan att de tagit ställning till SVT:s argument, som dock syns redigerats bort i den något märkligt redigerade handledarpresentationen inför nämnden. Vi har gjort det möjligt att följa detta genom färgmarkeringar i de inblandade skrivelserna, som presenteras nedan.
Detta är texterna i ärendet , med kursiverade kommentarer av oss:
Dessa är
PP:s anmälan 190806, SVT:s svar 191018, PP:s genmäle 191030 , SVT:s tilläggsyttrande 191106, samt beslutet från Granskningsnämnden 200217
PP:s anmälan
Här presenteras anmälan, med synliggörande av vad som togs med av denna i den presentation som finns att läsa i beslutet, och sannolikt var den text som nämnden fick se. Svart text togs med i presentationen för nämnden och beslutet, grön text uteslöts av handläggaren. Denne har också kastat om stycken ibland. Blåmarkerade stycken med siffra efter är i handläggarens sammanställning flyttade till platsen för blå stjärna * med siffran intill. Man la också till text markerad med lila färg.
Begäran om prövning av SVT:s behandling av Piratpartiet i EU-valrörelsen 19-08-06
Piratpartiet (PP) har anmält SVT:s bevakning av EU-valrörelsen och i synnerhet SVT:s redovisning av valresultat under valvakan. PP anför följande.
Piratpartiet hade 2 representanter i EU-parlamentet 2009-2014. I valet 2014 åkte PP ut med 2,2% av väljarna. Inför EU-valet 2019 var PP därför enligt vallagen berättigade till fria, upptryckta och i vallokalerna utlagda namnvalsedlar, vilket vi tillhandahöll originalet till, (enl vallagen kap 6 §8:3 och kap 8 §2:3, se nedan). Denna rättighet infaller vid stöd från 1% av väljarna vid något av de två senaste valen till en politisk församling, inklusive EU-parlamentet.
Detta föranledde också valmyndigheten att utse PP till enda rapportparti *2 utöver dem som blev invalda vid förra EU-valet, vilket innebar att rösterna räknades och redovisades i den preliminära räkningen på valdagen, numerärt och som en stapel i den visuella redovisningen. https://data.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html.
Bevakningen av PP:s valrörelse var ytterst sparsam i alla stora medier, inklusive SVT. Piratpartiet var frånvarande i alla valkompasser, frågeenkäter, intervjuer, debatter och opinionsundersökningar. Likaså nämndes aldrig det europeiska piratpartistiska samarbetet (jfr intresset för nationalistpartiernas samarbete) baserat på Europeiska Piratpartiets gemensamma program, som användes av de 4 pirater som valdes in i EU-parlamentet, 3 tjecker och en tysk. I Sverige fick vi 0,64 %, att jämföra med Fi:s 0,77 %. Ett hyfsat utfall för att varit osynligt jämfört med Fi som fick vara med i alla ovan nämnda sammanhang eftersom man hade en plats i parlamentet.
Dock är svenska folket fortfarande sannolikt omedvetet om PP:s existens. SVT hörde av sej till oss angående vår valvaka och vi trodde ett tag att man skulle redovisa vårt resultat eftersom Valmyndigheten gjorde det. Enligt SVT:s Kajsa Gudmundson gjorde man detta ”för säkerhets skull” ifall vi skulle överraska. I praktiken slog man ihop PP:s siffror med dem som inte var rapportpartier till ”Övrigt-stapeln”, något som knappast kan ses som annat än ett medvetet, lyckat försök att undanhålla piratpartiets valresultat. 1 (Se jämförelse mellan valpresentationerna från valmyndigheten och SVT 
intill -klicka för förstoring). På så sätt kunde man undvika att påminna om PP:s existens för den allmänhet som hittills inte lyckats leta upp information om PP på nätet eller råkat se affischer eller valstugor, där sådana fanns.
Piratpartiet fick alltså sina valsedlar utlagda på skattebetalarnas bekostnad och blev så kallat rapportparti (enligt Valmyndigheten parti som ”kan ta mandat”) 2 som räknas och redovisas på valnatten. Det torde väl betyda att vallagen rymmer en intention att partier som har en viss organisation och ett visst väljarstöd ska kunna agera som utmanare till dem som valdes in i föregående val och i fortsättningen.
Frågan är nu om man kan anse att medierna, med makt att bestämma vem som syns och hur, borde ta hänsyn till vallagens intentioner här. Särskilt kan man undra om public service-företag som SVT borde på något sätt förhålla sej till detta, när man gör sina planer inför valet, med valkompasserna, enkäterna, utfrågningarna och debatterna, och hur man ska förhålla sej till opinionsundersökningar och redovisning av valresultatet. Har man inte någon form av demokratiskt uppdrag? Vad skulle det innebära? Särskilt kan man undra om det ingår i detta att i valbevakningen nonchalera ett parti som har visst samhällsstöd och därtill medvetet osynliggöra Valmyndighetens presenterade resultat för detta parti, en avslutad valrörelses sista chans att för framtiden medvetandegöra svenska folket om att partiet fortfarande finns.
1 * Som kontrast kan nämnas norska public service, som gjorde valkompasser där många inför valet icke representerade partier gavs utrymme.
En egentligen väsentligare fråga är ju att Piratpartiets frågor och perspektiv inte hörts eller lyfts i valrörelsen, trots att till exempel de stora europeiska opinionerna mot inslag i det senaste upphovsrättsdirektivet för internet fick visst utrymme nyhetsmässigt. Ett annat intressant faktum är att frågan om Sverige borde följa EU-domstolens beslut att förbjuda massövervakning av icke misstänkta inte berördes av SVT:s utfrågare och kompass-skapare. Man kan kanske ana ett samband här.
Vi vill att granskningsnämnden tar ställning till om exkluderandet av Piratpartiet och dess frågor i valrörelsen och vid resultatredovisningen är förenligt med SVT:s uppdrag.
Piratpartiet Stockholms styrelse
gm Anders Erkéus
Ur vallagen
6 kapitlet
8 § Följande partier som ställer upp i ett val har rätt till valsedlar på statens bekostnad:
…
3. vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet.
8 kapitlet
2 § I anslutning till ett röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar läggas ut. …. På denna plats ska väljarna ha tillgång till
3. valsedlar med parti- och valbeteckning för val till Europaparlamentet för varje parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater om ett sådant parti deltar med endast en valsedel.
Kommentar: Ett ganska omständligt klipp-och klistrande har alltså gjorts av handläggaren, med en del anmärkningsvärda inslag. Man noterar att referensen till bildillustrationen strukits. Om detta betyder att illustrationen av skillnaden mellan valmyndigheten och SVT uteslutits, med sin visuella klarhet, vore det mycket märkligt. Därtill har flera ganska små utvalda strykningar gjorts, där man knappast kan undvika att se att politiskt intressanta fakta strukits. Till exempel att piratpartier fick in 4 ledamöter i EU-parlamentet, att pp fick valsedlar utlagda på skattebetalarnas bekostnad och påpekandet om Sveriges nonchalerande av EU-domstolen i massövervakningsfrågan. Av någon anledning ströks också hela pp:s ”slutkläm” med efterföljande referens till vallagen. I stället slutar handläggarens version mitt i ett delresonemang. Märkligt.
———————————————————————-
Även SVT:s svar har redigerats av handläggaren, grön text har uteslutits, och man har även lagt till text som inte finns i SVT:s svar, markerat med lila.
Här följer SVT:s svar:
Till Granskningsnämnden
Stockholm, 2019-10-18
Sveriges Televisions yttrande i ärende 19-02549, EU-val 2019, SVT1,
2019-05-26, sändning av valvakan inför EU-valet.
(här kan man notera att Granskningsnämnden döpt ärendet till att endast avse valvakan, men SVT bemöter också i viss mån bevakningen i stort, se argumenten under “SVT anför” nedan. Inledningen är en redovisning av vad de gjort och vår anmälan )
Sveriges Television har getts möjlighet att yttra sig över programmet EU-val 2019 om programmet
överensstämmer med bestämmelserna om kraven på opartiskhet och saklighet
i sändningstillståndet mot bakgrund av de invändningar anmälaren fört fram.
Programmet
SVT anser att programmet överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande.
Valvakan inleddes klockan 20.00 och pågick till efter midnatt. I EU hade runt 400
miljoner människor rösträtt och av dessa fanns sju och en halv miljoner
röstberättigade i Sverige.
SVT hade reportrar på plats vid samtliga de svenska partiers valvakor som
senaste mandatperioden varit representerade i Europaparlamentet. SVT hade
därtill kontinuerliga rapporter från de sex reportrar som var placerade i olika
europeiska länder.
I studion var det två programledare som höll ihop sändningen med hjälp av två
specialistreportrar med mångårig erfarenhet av svensk och europeisk politik. I
studion satt under hela kvällen två profilerade statsvetare som kommenterade
såväl vallokalsundersökningar som de inkommande valresultaten, från både de
svenska vallokalerna som från övriga EU-länder.
I programmets intro sattes en av premisserna för kvällen: “Vilka får plats i
europaparlamentet? Det här är de svenska toppkandidaterna” varpå i bild
visades bilder på de nio partiernas första namn från de partier som hade plats i
det europaparlamentet som valdes 2014 och som sökte nytt förtroende för
kommande mandatperiod.
I samband med att de svenska vallokalerna stängde klockan 20.00
presenterades den vallokalundersökning, VALU, som SVT varit delarrangör av
sedan många val tillbaka. VALU låg därefter som grund för analyser, livebesök
på partiernas valvakor samt intervjuer med gäster i SVT:s studio fram till dess
1 (4)att röstresultat började rapporteras. På motsvarande sätt hanterades
europeiska vallokalsundersökningar och inkommande röstresultat från övriga
EU-länder.
Parallellt med att rapportera och diskutera konsekvenserna av de svenska
rösterna i parlamentsvalet så innehöll sändningen under hela kvällen två
ytterligare perspektiv: rösternas utfall i enskilda EU-länder samt
konsekvenserna av dessa när det gäller de olika partigrupperingarna i EU-
parlamentet.
Under den långa sändningen gästades SVT:s studio av en strid ström av gäster:
politiker, opinionsbildare och experter med skilda discipliner.
Rapporterna, analyserna och kommentarerna från vallokalsundersökningar och
rösträkningar från EU-länderna gavs under hela kvällen stöd av till samtalen
anpassad grafik. Grafiken vad gäller det svenska perspektivet innehöll
sammanräkning av de nio partier som var representerade i det avgående EU-
parlamentet, plus en kolumn märkt “Övriga”.
Handläggaren tog av rimliga skäl inte med SVT:s beskrivning av vår anmälan som följer:
Anmälan
Anmälaren vänder sig mot hur Piratpartiets röster redovisades under valkvällen:
“I praktiken slog man ihop PP:s siffror med dem som inte var rapportpartier till
“Övrigt-stapeln”, något som knappast kan ses som annat än ett medvetet lyckat
försök att undanhålla pp:s valresultat.”
Anmälaren hänvisar till att Piratpartiet hade två representanter i EU-
parlamentet 2009-2014 och att de 2,2 procent av rösterna som partiet fick i EU-
parlamentsvalet 2014 dels inte räckte för representation i parlamentet men väl
var tillräckligt för att komma i åtnjutande av det som vallagen föreskriver,
nämligen “fria, upptryckta och i vallokalerna utlagda namnvalsedlar…” i
samband med valet 2019.
Antalet röster i valet 2014 innebar också att Piratpartiet av Valmyndigheten
utsågs “…till enda rapportparti utöver dem som blev invalda vid förra EU-valet,
vilket innebar att rösterna räknades och redovisades i den preliminära räkningen
på valdagen, numerärt och som en stapel i den visuella redovisningen”.
Anmälaren frågar sig om inte ett public service-företag som SVT har ett
demokratiskt uppdrag: “Särskilt kan man undra om det ingår i detta att i
valbevakningen nonchalera ett parti som har visst samhällsstöd och därtill
medvetet osynliggöra Valmyndighetens presenterade resultat för detta parti, en
avslutad valrörelsens sista chans att för framtiden medvetandegöra svenska
folket om att partiet fortfarande finns.”
(Vi har avgett ett längre svar, se nedan, men gör här några noteringar i anslutning till deras svar också -kursivt)
SVT anför
SVT har sedan många val tillbaka principen att de partier som sitter i det
parlament som valet gäller redovisas i separat stapel på valkvällen.
(Nja, oklart skrivet, men man menar nog de som under valrörelsen sitter …inkl de som åker ut. + nyinvalda rapportpartier)
Därtill praktiserar SVT följande ordning: partier som i tre på varandra följande
opinionsundersökningar legat över tre procent, redovisas separat. De
opinionsinstitut som SVT refererar till är Novus, SCB, Sifo, Ipsos och Skop.
Piratpartiet hade inte så stort stöd i mätningar inför EU-parlamentsvalet 2019.
Däremot redovisades partiet i SVT:s valvaka 2014 eftersom det då haft mandat
2009 – 2014.
Det här är som sagt en praxis som har funnits länge och det finns ingen empiri
som tyder på att detta är en ordning som försvårar för partier att ta plats i
Europaparlamentet eller att det är ett förfarande som låser en befintlig
partirepresentation i EU-parlamentet. I valet 2004 kom Junilistan in (14,4 %),
2009 var det Piratpartiets tur (7,13 %) och 2014 tog Feministiskt initiativ (5,4 %)
plats i parlamentet.
(Argumentationen ovan kan ju inte gälla resultatredovisningen utan valrörelsen dessförinnan,
som man senare anger inte skulle prövas)
Nedanstående är mycket intressant, troligen avsett att vilseleda från SVT, som inte kommenterades eller kanske inte upptäcktes av granskningsnämnden: Piratpartiet har aldrig av Valmyndigheten redovisats bland ”Övriga anmälda partier” i EU-valen utan alltid redovisats separat, 2019 (som rapportparti med 0,67%), 2014 (som rapportparti och just utröstat med 2,23%), och 2009 (som inröstat med 7,13%). Partiet fanns inte 2004. Varför man räknar upp siffror för ”Övriga anmälda partier” i detta val (hette ”övriga partier” vid de tidigare valen), och även historiskt, kan misstolkas så att Piratpartiet skulle varit med bland dessa, vilket man alltså aldrig varit i EU-parlamentsval. SVT buntade ju ihop partiet med ”Övriga” i sin redovisning och vill kanske antyda att pp ”hör hemma där”, något man aldrig gjort i EU-valen.
Antalet röster av Valmyndigheten redovisade under “Övriga anmälda partier”
uppgick 2019 till 1,09 % av rösterna, 2014 till 0,73 % av rösterna, 2009 till 0,18
procent av rösterna och 2004 till 1,05 % av rösterna. 1
I valet 2019 fick Piratpartiet 0,67 procent av rösterna i parlamentsvalet. De åtta
av anmälda partier som i antal röster kom efter Piratpartiet var följande:
Alternativ för Sverige 0,46 %
Medborgerlig Samling 0,15%
Partiet Vändpunkt 0,12%
Djurens parti 0,10%
Landsbygdspartiet Oberoende 0,05%
Kristna Värdepartiet 0,04%
Direktdemokraterna 0,03%
Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) 0,02%
1 https://www.val.se/valresultat.html
2 https://data.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html
Uppräkningen visar på de pedagogiska problem utifrån ett tittarperspektiv som
skulle uppstå om SVT i grafik skulle redovisa de röster som väldigt små partier
får i samband med EU:s parlamentsval och där det inte finns någon reell
möjlighet att bli representerade i EU-parlamentet.
(Ovanstående (fetat) är alltså den enda egentliga argumentationen, utöver den luddiga redovisningen av deras praxis, utfyllt med irrelevant information om partier vars röster inte räknats på valnatten, så man har ju rätt i att detta skulle vara svårt att redovisa då – knappast “ett pedagogiskt problem”. Bisatsen kan man hoppas innehåller en felskrivning (finns i stället för fanns), om den inte syftar på att pp inte har en chans 2024.
SVT anser att det inte finns något i den väl beprövade praxis som SVT lutar sig mot i samband med valvakor som försvårar för partier att vinna tillträde till EU- .
(detta argument kring valrörelsen (!) alltså lagt till här av Granskningsnämndens handläggare)
Sammanfattningsvis kan SVT inte finna att programmet strider mot
sändningstillståndet. (detta kring själva programmet alltså struket av handläggaren)
Sveriges Television AB
Jan Helin
Programdirektör
Handläggaren redigerar alltså om SVT:s inlägg, bland annat genom att byta ut den slutkläm som handlar om valvakan (”programmet”), mot en som handlar om valrörelsen (”vinna tillträde”). Detta samtidigt som man senare meddelar att man bara behandlat programmet. Svårbegripligt!
—————————————————————————–
Här är PP Stockholms fullständiga genmäle, fortfarande med grönmarkering av utesluten text i granskningsnämndens presentation, och blåmarkering av omflyttad text. Lila text tillagd av handläggaren.
PP Stockholms genmäle
Till Myndigheten för Radio och TV angående ärende 19/02549 2019-10-30
*1 (hitflyttat från slutet)
Vi har ombetts svara på SVT:s yttrande angående vår klagan till Granskningsnämnden för Radio och TV, där vi menar att SVT inte uppfyllt sitt uppdrag att vara sakligt och opartiskt.
Översiktligt finner vi att SVT egentligen inte bemöter vår klagan som den framförs, utan i huvudsak redovisar en praxis man refererar till. Det innebär att vår klagan på detta sätt riktas mot SVT:s praxis för information om svenska politiska alternativ, inkluderande redovisningen av valresultat. Vi finner också att deras resonerande är otydligt med avseende på vad man behandlar, men vi söker tolka vad man rimligen menar.
Vår klagan kan delas upp i tre faktorer, som hänger ihop:
- En enskild signifikant händelse utgörande presentationen av resultatet i EU-valet på valnatten
- Förhållningssättet till Piratpartiet under valrörelsen
- Förhållningssättet till Piratpartiets centrala frågor i valrörelsen.
SVT synes i huvudsak, utom i stycke två på sidan tre i deras text, ägna sej åt att kommentera punkt 1, varför vi behandlar denna först. Man beskriver sin avancerade bevakning av EU-valet internationellt, och generellt stora satsning. Man nämner närvaron av avancerade experter – menar man att dessas närvaro och att ingen av dem protesterade legitimerar nonchalerandet av svenska Piratpartiet och andra piratpartier? Vi anser att detta inte tar bort SVT:s ansvar som public service-kanal. Man fick det innehåll man producerade.
Med anledning av SVT:s yttrande har PP bland annat anfört följande.
Man SVT nämner också vallokalundersökningen VALU, som man varit delarrangör av. Vår klagan avser alltså redovisningen av det egentliga valresultatet, inte vallokalsundersökningen, men troligen lades grunden redan där, där man tydligen bestämt att inte fråga efter röster på Piratpartiet. Eller rättare sagt hänföra svar från piratpartiväljare till en ”övriga”-kolumn i sina papper, tillsammans med partier som inte valmyndigheten skulle räkna på valnatten. Redan här inställer sej alltså en viktig fråga. Känner man till begreppet ”rapportpartier”. Känner man till att valmyndigheten i god tid innan valet beslutar vilka partier vars resultat ska räknas och redovisas på valnatten, med hänvisning till att de ”kan ta mandat” (citat från valmyndighetens sida)? Kände man till att Piratpartiet ingick i den gruppen? Det redovisades tydligt hos valmyndigheten. Om vi antar att man inte kände till detta kan man undra hur man nyttjar alla de experter man berättar att man haft till hjälp, och överhuvudtaget vilken kunskap om de demokratiska processerna man kan förvänta sej av SVT. Om vi, kanske mer realistiskt antar att man kände till vilka som var rapportpartier, kan man verkligen fråga sej varför man redan vid konstruktionen av vallokalsundersökningen inte hade med kolumner att kryssa i för alla rapportpartierna. Vem fattar ett sådant beslut och varför? I sånt fall har man ju visat att det inte var en hastig reaktion på valmyndighetens redovisade resultatgrafik vi såg på valnatten.
När det gäller detta förfarande på valnatten anför alltså SVT en princip, som baseras på opinionsundersökningar inför valet, och räknar upp valresultatet för icke rapportpartier mm. Man sammanfattar med ett märkligt konstaterande, vilket synes vara den egentliga argumentationen Uutöver en redovisning av praxis: anför SVT att det är 2*
Uppräkningen visar på de pedagogiskta problem, utifrån ett tittarperspektiv, som
skulle uppstå om SVT i grafik skulle redovisa de röster som väldigt små partier
får i samband med EU:s parlamentsval och där det inte finns någon reell
möjlighet att bli representerade i EU-parlamentet.
Detta svar verkar otydligt, men vi söker bena upp vad det kan betyda.
Punkt 1 – Redovisningen på valnatten hade ju inget inflytande på valresultatet, den visade bara en politisk spelplan för framtiden. Ssom svar på varför man redigerade bort Piratpartiet från Valmyndighetens grafiska resultatredovisning (bilägger bildbeviset igen) anför man alltså att det är ”ett pedagogiskt problem utifrån ett tittarperspektiv” och nämner ”väldigt små partier” 2.
Vi har för det första inte hävdat att man ska redovisa röster från ”väldigt små partier” på valnatten, detta är ju även omöjligt, eftersom valmyndigheten endast redovisar resultatet för rapportpartier på valnatten, oavsett hur stora eller små de blir. (parentetiskt kan nämnas att själva begreppet ”småpartier” är dubiöst när det gäller nya partier, som inte har några röster alls i början, eller partier som just åkt ur en församling, och söker återinträde, det innebär ett pedagogiskt problem utifrån ett tittarperspektiv. Nämligen: det gör ett intryck att litenheten är någon sorts bestående egenskap. Möjligen torde man förtjäna detta begrepp efter flera valrörelsers misslyckade försök. Som t.ex. Enhet eller SKP)
För det andra skulle det vara intressant att veta vilket pedagogiskt problem som skulle uppstå om man redovisat Valmyndighetens grafik som den såg ut. Det är nämligen så att Piratpartiet har ett pedagogiskt problem med att nå ut med att vi överhuvudtaget finns, i en situation där vi noterar att många fortfarande anser våra frågor intressanta när man får reda på det. Vi återkommer under punkt tre till detta. SVT:s pedagogiska problem? Vi kan tänka oss att det bestod i det som orsakats av punkt två, alltså att man i valrörelsen i stort sett helt undanhållit tittarna att Piratpartiet fortfarande existerar, och att det skulle kännas konstigt och märkligt inför tittarna att sedan presentera att vi på valnatten i alla fall fått röster i samma storleksordning som Feministiskt Initiativ, som enligt deras i det avseendet rimliga praxis fått synas i utfrågningar, debatter, valkompasser och opinionsundersökningar. Man kanske skämdes lite, men är det ett skäl att rucka på sitt demokratiska uppdrag? En annan möjlighet är att man helt enkelt från början bestämt sej för att Piratpartiet inte skulle få synas, att tittarna inför framtiden skulle undanhållas att partiet och dess frågor finns, något som faktiskt antyds av att vi inte togs med i deras VALU trots att vi var rapportparti som skulle räknas separat. Vi finner detta synnerligen olyckligt i sådant fall. Vad som tyder på detta var att också att inget nämndes under valvakan om att Piratpartiet fick in fyra representanter i EU-parlamentet, man visade ju visst intresse för svenska partiers europeiska systerpartier i övrigt. Se senare i texten.
Man anför alltså ”att det inte finns någon reell möjlighet att bli representerade i EU-parlamentet”. (se ovan). Jag hoppas att detta är en felskrivning och avser vår punkt två och att det skulle stå ”fanns”. Annars så har man alltså redan på valnatten kommit fram till att pp inte har en chans att komma in i EU-parlamentet 2024 och lika gärna kan dölja existensen, och frågan är om det ingår i SVT:s uppdrag att basera sin samhällsinformation på sådana spådomar.
När man redovisar sin praxis är det också lite oklart vad man menar när man hänvisar till opinionsundersökningar. Om man menar att man går på resultat i ”tre på varandra följande opinionsundersökningar” för att redovisas på valnatten så behöver inte det vara en orsak att nonchalera Valmyndighetens rapport . Valmyndigheten själv tar också hänsyn till vissa opinionsundersökningar för att utse rapportparter, tillsammans med vallagens regler om stöd till partier över 1% i de senaste valen. Att helt enkelt redovisa rapportpartiernas resultat skulle alltså inkludera en liknande praxis som SVT redovisar. Varför inte? Det torde dock vara omöjligt att följa SVT:s princip för redovisning om ett uppstickarparti blir synligt och får en stor opinion nära valet utan att vara rapportparti, eftersom valmyndigheten inte redovisar partiet då. Valmyndigheten opererar med en kombination av 1%-regeln och en regel om opinionsläget innan man fattar sitt beslut, c:a 6 veckor för valet. Rapportpartier har funnits med sedan valmyndigheten som nybildad tog över valhanteringen från Riksskatteverket 2001, och beslutas av Valnämnden.
Punkt 2 – Förhållningssättet under valrörelsen. Förutom i den möjliga felskrivningen som nämns ovan så hittas en entydig kommentar till valbevakningen i stort i stycke 2 på sidan 3 i deras text. Något förvirrande refererar man till en obeskriven praxis/ordning, som kanske skulle kunna tolkas som samma praxis som beskrivs för redovisningen i stycket ovan, men det verkar otroligt, eftersom man inte brukar ägna sej åt 3 %-partier i valrörelsebevaknigen, som att till exempel göra om en valkompass om något parti kommer över tre % i opinionen. Den praxis man antyder torde vara vad jag hörde i samtalet med SVT:s Kajsa Magnusson, att man bara intresserar sej för dem som valdes in vid förra valet. Vi anser det visserligen rimligt att man ger mer utrymme åt partier som är representerade i den avgående församlingen, men vi anser att det finns gränser. När det gäller vilka partier och åsikter man ska intressera sej för så kan man göra det enkelt för sej genom att endast inkludera dem som blev invalda vid föregående val. Denna princip har också tillämpats hos de flesta övriga medier, så man kunde önska att public service var ett undantag med sitt demokratiska uppdrag. Att inga utmanare ska uppmärksammas när det gäller val till politiska församlingar är märkligt när man jämför med topplistor i musik och idrottsligor, där man oftast medvetet gör plats för utmanare. Den politiska ”tävlingen” äger ju rum genom att personer, åsikter och förslag visas fram och ställs mot varandra, vilket förutsätter att de kan synas och höras, vilket i dag främst sker via medierna. PP är vidare kritisk till att SVT har som praxis att redovisa 3-procentspartier i valrörelsen då denna gräns inte används någon annanstans. Vallagen synes som sagt innehålla en syn på att utmanare ska ges en chans i och med 1%- och 2,5%- reglerna (för fria valsedlar resp partistöd). Vi menar att public service borde ta hänsyn till detta, inte genom att likställa alla partier med över 1% utan genom att åtminstone i några avseenden synliggöra sådana utmanare med statligt stöd. Att en stor majoritet av folket inte känner till deras existens innan valdagen torde innebära ett misslyckande för public service:s uppdrag. Det är Piratpartiets erfarenhet.
Som kontrast kan nämnas norska NRK, som har så kallade valgomater inför valen, motsvarande våra valkompasser. Där ger man plats åt ett stort antal partier som vid tillfället inte är invalda i församlingarna. Se bifogad bild. Christian Lura från NRK (+47-41677127) skriver i mail: ”Vi har åpnet for att alle lister skal få vaere med i valgomaten. Utfra et demokratiperspektiv mener vi det har vaert riktig.” Praxisen att vänta med att informera om partiets existens och politik tills man uppnått en godtyckligt valt stöd i några utvalda opinionsundersökningar, om den ens existerar, innebär ett moment 22 för partier som inte uppnår dessa siffror utan information i de stora medierna. Filterbubblorna på Internet har också gjort att färre upptäcker nya eller i stora medier osynliga fenomen där numera. Piratpartiet fick sannolikt sina c:a 25000 röster i EU-valet via gamla kärnväljare som följer partiet. Man kunde begära att SVT faktiskt tog med Piratpartiet i en valkompass, att man gjorde någon enstaka intervju med partiledaren och överhuvudtaget släppte fram en representant i debatten (före och under valrörelsen) någon gång i frågor där man är profilerad, i nyhetsprogram eller reportage kring partiets frågor kring internet, integritet, rättssäkerhet, upphovsrätt och basinkomst till exempel. Hur ska annars partiet kunna få det opinionsstöd som behövs för att bli hörda och sedda i SVT? (Typiskt moment 22)
Om sin praxis menar man att det inte finns någon empiri som tyder på att det är en ordning som försvårar för partier att ta plats i EU-parlamentet. Vad har man för vetenskaplig grund till detta påstående? Att partier lyckats ta sej in trots SVT:s praxis är väl inget argument för denna praxis? Dessutom har man faktiskt vid de nämnda tillfällena bevakat de partier som tog sej in som nya, inte minst Piratpartiet när vi kom in, på grund av en generell mediahype man ville vara med i.
Punkt 3 – den kanske viktigaste och kanske den det egentligen handlar om. Partiets politik och partiets frågor liksom partiets gryende globala roll. Under valperioden har mycket mediatid ägnats åt den kamp mot brottslighet av olika slag som lett till nya generella tvångsmedel och former av övervakning, inte minst av icke-misstänkta personer. Främst kanske strävanden att återinföra datalagringen, masslagringen av svenskarnas kommunikationer, som ogiltigförklarats av EU-domstolen två gånger med hänsyn till mänskliga rättigheterna, och som sedan 1 oktober nu pågår på nytt. Där har man varit mycket restriktiva med kritiska perspektiv och i synnerhet inte släppt fram dem i valrörelsen, där de hade kunnat ges rum via Piratpartiet. Man har också uppmärksammat frågorna kring internet som ett forum för fritt utbyte, som kringskärs av staterna via upphovsrätts- och terrorismlagstiftning online och de globala storföretagen via köp och säljande av våra data och riktande av reklam. Dessa hör ju till Piratpartiets kärnfrågor, men vår kritiska röst i den debatten dundrade med sin frånvaro i SVT under valperioden (med reservation för att undertecknad kan ha missat någon kortare sak). När det kom till valrörelsen så försvann internet- och övervakningsfrågorna från agendan helt, man fick leta förgäves i valkompassen, debatter eller de förutbestämda utfrågarfrågorna. Undertecknad noterade dock en kort stund i en SVT-kanal med vår toppkandidat + två personer från icke-rapportpartier i en ”frågestund med småpartier” (se ovan).
Till sist en speciell kommentar: SVT berättar i sin skrivelse hur man satsade på att följa valet i alla europeiska länder. Även där var det tyst kring Piratpartiet. Kunde det vara intressant för väljarna att intressera sej för och berätta om Piratpartiets existens som del i en ny global rörelse som avviker från den populistiska, nationalistiska trenden som man bevakat sorgfälligt på senare tid. Vem känner till exempel till att vi nu har fyra nyinvalda parlamentariker i EU, att vi sitter i parlamentet i Tjeckien som tredje största parti och att borgmästaren i Prag är pirat, att vi är betydande i Alltinget på Island, där vi ett tag var opinionsledande och även finns i Luxemburgs parlament. Totalt har vi 30 nationella ledamöter och ett antal regionala. Piratpartier finns i 20 EU-länder varav 13 står bakom det gemensamma EU-programmet (jfr övriga partier) och 11 ställde upp i valet. Detta om SVT:s europeiska satsning. (Och partierna i Chile och Australien kämpar för demokratin där t.ex.)
Alltså vår huvudanmärkning kvarstår när det gäller redigerandet av Valmyndighetens resultatredovisning på valnatten 1, där man anger Valmyndigheten som källa (se bilden), samtidigt som man förändrat innehållet så att Piratpartiet och dess framräknade resultat osynliggjordes.
Anmärkningen kvarstår också när det gäller bevakningen av Piratpartiet i valrörelsen, där moment 22 råder.
Anmärkningen kvarstår också när det gäller hanteringen av Piratpartiets huvudfrågor i valrörelsen, oavsett vem som kunde framfört dem. (Ej överhuvudtaget berört i SVT:s svar.)
Därtill undrar vi även om den europeiska bevakningen kan anses adekvat, men eftersom detta inte ingick i den ursprungliga prövningsbegäran så nämner vi detta för kännedom till kommande situationer.
Vänliga hälsningar
Piratpartiet Stockholms styrelse
genom Anders Erkéus
Här ovan finner man alltså långa stycken som strukits av handledaren, allt grönmarkerat, inklusive SVT:S argumentation i sin helhet (fetkursiverat i grönt ovan) och avslutningen. (Texter som sannolikt inte nådde nämnden)
SVT fick möjlighet att yttra sej en gång till (ett papper som Anders E fick reda på fanns när han kontaktade Granskningsnämnden på nyåret för att fråga hur det gick – vid besluten 20/12 togs inte ärendet upp, ej heller utlovade 3 februari.)
SVT:s yttrande
Till Granskningsnämnden
Stockholm, 2019-11-06
Sveriges Televisions tilläggsyttrande i ärende 19-02549, EU-val 2019,
SVT1, 2019-05-26, sändning av valvakan inför EU-valet.
Sveriges Television har getts möjlighet att kommentera anmälarens kommentar
till SVT:s yttrande.
SVT har tagit del av anmälarens kommentarer där vederbörande önskar att SVT
skall gå i svaromål utifrån något annat än vad programbolaget uppmanats till.
(Här framgår alltså att granskningsnämndens rubrik på ärendet innebar (eller fick tolkas) så att endast valvakans uteblivna redovisning skulle granskas. Dock har ju SVT alltså skrivit och argumenterat om sin allmänna praxis i sitt svar, se ovan)
Följande har granskningsnämnden bett SVT att yttra sig angående:
“Begäran om yttrande EU-val 2019: Valvaka, SVT1, 2019-05-26, sändning av
valvaka inför EU-valet
SVT ges tillfälle att senast den 23 oktober 2019 yttra sig över om sändningen
överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet mot bakgrund av
vad anmälaren fört fram.”
SVT anser att yttrandet svarar upp mot det som avsetts och har inget
ytterligare att tillägga. Om granskningsnämnden anser att någon fråga av vikt
inte besvarats önskar SVT få återkomma i detta ärende.
(Man är alltså nöjd med sitt märkliga, ovan fetkursiverade argument om de pedagogiska problemen med att följa Valmyndighetens presentation, där man också uttrycker vad som ser ut som en bedömning av pp:s framtida utsikter )
Sveriges Television AB
Jan Helin
Mediedirektör
HÄR ÄR BESLUTET FRÅN GRANSKNINGSNÄMNDEN
Ovan i dokumentet har markerats hur granskningsnämndens handläggare konstruerat nedanstående dokument genom strykningar, flyttande av text och tillägg till inlagorna från pp och SVT. Vi adderar några kursiverade kommentarer till handläggaren/beslutets egna texter och några färgningar enligt samma princip som ovan -blått är flyttat, lila är tillagt.
BESLUT
SAKEN
EU-val 2019: Valvaka, SVT1, 2019-05-26, program om val till
Europaparlamentet; fråga om opartiskhet och saklighet
BESLUT
Programmet frias. Det strider inte mot kraven på opartiskhet och saklighet.
_____________________
I beskrivningen av programmet nedan kan noteras att det som anmälan gällde inte antyds i beskrivningen, VALU verkar lyftas fram som ett slags stöd för det rimliga att pp uteslutits från valmyndighetens redovisning, eftersom resultatet inte togs upp av VALU, men det var ju redan då SVT:s val.
PROGRAMMET
I programmet diskuterade och analyserade olika experter och politiker
Europaparlamentsvalet ur ett svenskt och europeiskt perspektiv. I programmet
redovisades bland annat Sveriges Television AB:s (SVT) vallokalsundersökning
(VALU) och det svenska valresultatet.
Inledningsvis presenterades de svenska toppkandidaterna från varje svenskt parti
som hade representation i Europaparlamentet, det vill säga samtliga
riksdagspartier samt Feministiskt initiativ (Fi). Toppkandidaterna presenterades
därefter återkommande genom sändningen. Efter att de svenska vallokals–
undersökningarna hade stängt presenterades VALU-resultatet med ett
stapeldiagram och med olika färger för partierna enligt följande:
V 6,4 % | S 25,1% | MP 9,5 % | C 10,3 % | L 4,4 % | M 17,6 % | KD 7,5 % |
SD 16,9 % | Fi 0,8 % | Övriga partier 1,5 %
Det preliminära resultatet visades därefter ett flertal gånger under sändningen i
form av ett stapeldiagram eller som en elektronisk skylt i nedre delen av
bildkanten.
När vallokalerna stängt i samtliga europeiska länder redovisades valresultatet för
det svenska EU-valet. Valresultatet presenterades med en elektronisk skylt där
det stod ”Källa: Valmyndigheten”.
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Det gjordes med samma stapeldiagram som när det preliminära resultatet
presenterades enligt följande:
V 6,8 % | S 23,7% | MP 11,4% | C 10,7 % | L 4,1 % | M 16,7 % | KD 8,6 %
| SD 15,6 % | Fi 0,8 % | Övriga partier 1,7 %
Valresultatet visades därefter ett flertal gånger under sändningen i form av ett
stapeldiagram eller som en elektronisk skylt i nedre delen av bildkanten och med
källhänvisningen till Valmyndigheten. Senare i sändningen intervjuades bland
andra företrädare för samtliga riksdagspartier och Fi och det visades bland annat
bilder från partiernas olika valvakor.
Nedanstående är alltså vad som blivit kvar efter kortande, omflyttande och tilläggande i de respektive skrivelserna.
ANMÄLAN
Piratpartiet (PP) har anmält SVT:s bevakning av EU-valrörelsen och i synnerhet
SVT:s redovisning av valresultatet under valvakan. PP anför följande.
PP hade två representanter i EU-parlamentet åren 2009–2014. I valet år 2014
åkte PP ut med 2,2 procent av rösterna. Inför EU-valet år 2019 var PP därför
enligt vallagen berättigade till fria, upptryckta och i vallokalerna utlagda
namnvalsedlar. Denna rättighet infaller vid stöd från minst 1 procent av väljarna
vid något av de två senaste valen till en politisk församling, inklusive EU-
parlamentet.
Detta föranledde också Valmyndigheten att utse PP till det enda rapportparti
(enligt Valmyndigheten ett parti som ”kan ta mandat”) utöver dem som blev
invalda vid förra EU-valet. Det innebar att rösterna räknades och redovisades i
den preliminära räkningen på valdagen, numerärt och som en stapel i den
visuella redovisningen. Det borde väl betyda att vallagen rymmer en intention att
partier som har en viss organisation och ett visst väljarstöd ska kunna agera som
utmanare till dem som valdes in i föregående val och i fortsättningen.
Frågan är om man kan anse att medierna, med makt att bestämma vem som syns
och hur, borde ta hänsyn till vallagens intentioner. Särskilt kan man undra om
SVT på något sätt borde förhålla sig till detta, när man gör sina planer inför
valet, med valkompasserna, enkäterna, utfrågningarna och debatterna, och hur
man ska förhålla sig till opinionsundersökningar och redovisning av valresultatet.
Har SVT inte någon form av demokratiskt uppdrag? Särskilt kan man undra om
det ingår i detta att i valbevakningen nonchalera ett parti som har visst
samhällsstöd och därtill medvetet osynliggöra Valmyndighetens presenterade
resultat för detta parti, en avslutad valrörelsens sista chans att för framtiden
medvetandegöra svenska folket om att partiet fortfarande finns.
Bevakningen av PP:s valrörelse var ytterst sparsam i alla stora medier, inklusive
SVT. PP var frånvarande i alla valkompasser, frågeenkäter, intervjuer, debatter3/8
och opinionsundersökningar. Likaså nämndes aldrig det europeiska PP-
samarbetet baserat på europeiska piratpartiets gemensamma program.
I Sverige fick PP 0,64 procent, att jämföra med Fi:s 0,77 procent. Ett hyfsat
utfall för att ha varit osynligt jämfört med Fi som fick vara med i alla ovan
nämnda sammanhang. SVT hörde av sig till PP angående partiets valvaka och
PP trodde ett tag att SVT skulle redovisa PP:s resultat eftersom Valmyndigheten
gjorde det. Enligt SVT gjorde man detta ”för säkerhets skull” ifall PP skulle
överraska. I praktiken slog man ihop PP:s siffror med de som inte var
rapportpartier till ”Övrigt-stapeln”, något som knappast kan ses som annat än
ett medvetet och lyckat försök att undanhålla PP:s valresultat.
Som kontrast kan nämnas norska public service, som gjorde valkompasser där
många inför valet icke-representerade partier gavs utrymme. En egentligen
väsentligare fråga är ju att PP:s frågor och perspektiv inte hörts eller lyfts i
valrörelsen, trots att till exempel de stora europeiska opinionerna mot inslag i det
senaste upphovsrättsdirektivet för internet fick visst utrymme nyhetsmässigt.
PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE
SVT har getts möjlighet att yttra sig över programmet EU-val 2019: Valvaka.
SVT anser att programmet överensstämmer med kraven på opartiskhet och
saklighet och anför i huvudsak följande. (ej i SVT:s text alltså)
Gråar det som är bara info
Valvakan inleddes klockan 20.00 och pågick till efter midnatt. I EU hade runt
400 miljoner människor rösträtt och av dessa fanns sju och en halv miljoner
röstberättigade i Sverige.
SVT hade reportrar på plats vid samtliga svenska partiers valvakor som senaste
mandatperioden varit representerade i Europaparlamentet. SVT hade därtill
kontinuerliga rapporter från de sex reportrar som var placerade i olika
europeiska länder. I studion var det två programledare som höll ihop sändningen
med hjälp av två specialistreportrar med mångårig erfarenhet av svensk och
europeisk politik. I studion satt under hela kvällen två profilerade statsvetare
som kommenterade såväl vallokalsundersökningar som de inkommande
valresultaten, från både de svenska vallokalerna och från övriga EU-länder.
I programmets intro sattes en av premisserna för kvällen “Vilka får plats i
Europaparlamentet? Det här är de svenska toppkandidaterna” varpå det visades
bilder på de nio partiernas första namn från de partier som hade plats i det
Europaparlamentet som valdes 2014 och som sökte nytt förtroende för
kommande mandatperiod.
I samband med att de svenska vallokalerna stängde klockan 20.00 presenterades
den vallokalundersökning, VALU, som SVT varit delarrangör av sedan många4/8
val tillbaka. VALU låg därefter som grund för analyser, livebesök på partiernas
valvakor samt intervjuer med gäster i SVT:s studio fram till dess att röstresultat
började rapporteras. På motsvarande sätt hanterades europeiska
vallokalsundersökningar och inkommande röstresultat från övriga EU-länder.
Parallellt med att rapportera och diskutera konsekvenserna av de svenska
rösterna i parlamentsvalet så innehöll sändningen under hela kvällen två
ytterligare perspektiv: rösternas utfall i enskilda EU-länder samt konsekvenserna
av dessa när det gäller de olika partigrupperingarna i EU-parlamentet.
Under den långa sändningen gästades SVT:s studio av en strid ström av gäster:
politiker, opinionsbildare och experter med skilda discipliner.
Rapporterna, analyserna och kommentarerna från vallokalsundersökningar och
rösträkningar från EU-länderna gavs under hela kvällen stöd av till samtalen
anpassad grafik. Grafiken vad gäller det svenska perspektivet innehöll en
sammanräkning av de nio partier som var representerade i det avgående EU-
parlamentet, plus en kolumn märkt “Övriga”.
Här redovisas deras princip
SVT har sedan många val tillbaka principen att de partier som sitter i det
parlament som valet gäller redovisas i separata staplar på valkvällen. Därtill
praktiserar SVT följande ordning: partier som i tre på varandra följande
opinionsundersökningar legat över tre procent, redovisas separat. De
opinionsinstitut som SVT refererar till är Novus, SCB, Sifo, Ipsos och Skop. PP
hade inte så stort stöd i mätningar inför EU-parlamentsvalet 2019. Däremot
redovisades PP i SVT:s valvaka 2014 eftersom det då haft mandat 2009 – 2014.
(Nedanstående bemötande avser inte valnattsredovisningen utan möjligheten till inval, som pp kommenterar med att dessa partier då fick stor medieuppmärksamhet)
Praxisen har funnits länge och det finns ingen empiri som tyder på att detta är en
ordning som försvårar för partier att ta plats i Europaparlamentet eller att det är
ett förfarande som låser en befintlig partirepresentation i EU-parlamentet. I valet
2004 kom Junilistan in (14,4 procent), 2009 var det PP:s tur (7,13 procent) och
2014 tog Fi (5,4 procent) plats i parlamentet.
Mera info, vinklad konstigt
Antalet röster som Valmyndigheten redovisade under “Övriga anmälda partier”
uppgick 2019 till 1,09 procent av rösterna, 2014 till 0,73 procent av rösterna,
2009 till 0,18 procent av rösterna och 2004 till 1,05 procent av rösterna. I valet
2019 fick PP 0,67 procent av rösterna i parlamentsvalet. De åtta anmälda partier
som i antal röster kom efter PP var följande.
Alternativ för Sverige
Medborgerlig Samling
Partiet Vändpunkt
Djurens parti
Landsbygdspartiet Oberoende
Kristna Värdepartiet
Direktdemokraterna
Sveriges Kommunistiska Parti (SKP)
0,46%
0,15%
0,12%
0,10%
0,05%
0,04%
0,03%
0,02%5/8
Här alltså argumentet igen, från första svaret:
Uppräkningen visar på de pedagogiska problem, utifrån ett tittarperspektiv, som
skulle uppstå om SVT i grafik skulle redovisa de röster som väldigt små partier
får i samband med EU:s parlamentsval och där det inte finns någon reell
möjlighet att bli representerade i EU-parlamentet.
Nedanstående om valrörelsen och inte redovisningen igen (stycket lades alltså här av handläggaren):
SVT anser att det inte finns något i den väl beprövade praxis som SVT lutar sig mot i samband med valvakor som försvårar för partier att vinna tillträde till EU-parlamentet. (ej här i SVT:s svar)
(se ovan vid “PP Stockholms genmäle” vad pp egentligen anförde och vad som ströks, flyttades och las till, se här nedan resultatet, här har bara det märkliga tillägget markerats)
KOMMENTAR FRÅN ANMÄLARE
Med anledning av SVT:s yttrande har PP bland annat anfört följande.
PP:s huvudanmärkning kvarstår när det gäller redigerandet av Valmyndighetens
resultatredovisning på valnatten. SVT nämner vallokalundersökningen VALU,
som man varit delarrangör av. PP:s klagan avser alltså redovisningen av det
egentliga valresultatet, inte vallokalsundersökningen, men troligen lades grunden
redan där, där man tydligen bestämt att inte fråga efter röster på PP. Eller rättare
sagt hänföra svar från piratpartiväljare till en ”övriga”-kolumn i sina papper,
tillsammans med partier som inte Valmyndigheten skulle räkna på valnatten.
När det gäller förfarandet på valnatten hänvisar SVT till en princip, som baseras
på opinionsundersökningar inför valet, och räknar upp valresultatet för icke
rapportpartier med mera. Utöver redovisning av praxis anför SVT att det är ”ett
pedagogiskt problem utifrån ett tittarperspektiv” och nämner ”väldigt små
partier”, som svar på varför man redigerade bort PP från Valmyndighetens
grafiska resultatredovisning. PP har för det första inte hävdat att man ska
redovisa röster från ”väldigt små partier” på valnatten, detta är ju även omöjligt,
eftersom Valmyndigheten endast redovisar resultatet för rapportpartier på
valnatten, oavsett hur stora eller små de blir. För det andra skulle det vara
intressant att veta vilket pedagogiskt problem som skulle uppstå om man
redovisat Valmyndighetens grafik som den såg ut. Det är nämligen så att PP har
ett pedagogiskt problem med att nå ut med att PP överhuvudtaget finns, i en
situation där partiet noterar att många fortfarande anser att partiets frågor är
intressanta.
När SVT redovisar sin praxis är det också oklart vad SVT menar när det
hänvisar till opinionsundersökningar. Om SVT menar att man går på resultat i
”tre på varandra följande opinionsundersökningar” för att redovisas på valnatten
så behöver inte det vara en orsak att nonchalera Valmyndighetens rapport.
Valmyndigheten själv tar också hänsyn till vissa opinionsundersökningar för att
utse rapportpartier, tillsammans med vallagens regler om stöd till partier över 1
procent i de senaste valen. Att helt enkelt redovisa rapportpartiernas resultat
skulle alltså inkludera en liknande praxis som SVT redovisar. Det torde dock
vara omöjligt att följa SVT:s princip för redovisning om ett uppstickarparti blir
synligt och får en stor opinion nära valet utan att vara rapportparti, eftersom6/8
valmyndigheten inte redovisar partiet då. Valmyndigheten opererar med en
kombination av 1-procentregeln och en regel om opinionsläget innan man fattar
sitt beslut, ca sex veckor för valet.
PP är vidare kritisk till att SVT har som praxis att redovisa 3-procentspartier i
valrörelsen då denna gräns inte används någon annanstans. Vallagen innehåller
som sagt en syn på att utmanare ska ges en chans i och med 1 procent- och 2,5
procentreglerna (för fria valsedlar respektive partistöd). SVT borde ta hänsyn till
detta, inte genom att likställa alla partier med över 1 procent utan genom att
åtminstone i några avseenden synliggöra sådana utmanare med statligt stöd. Att
en stor majoritet av folket inte känner till deras existens innan valdagen torde
innebära ett misslyckande för public service:s uppdrag.
SVT anför i sitt yttrande att bolaget satsade på att följa valet i alla europeiska
länder. Även där var det tyst kring PP. Vilka tittare känner till att PP har fyra
nyinvalda parlamentariker i EU?
AKTUELL BESTÄMMELSE
SVT ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att
en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (13 § i
sändningstillståndet).
Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för
framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara
vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.
(valresultat är i detta fall alltså inte “väsentlig uppgift”)
TIDIGARE BESLUT
När det gäller SVT:s bevakning i samband med allmänna val har
granskningsnämnden tidigare uttalat att något krav på att alla politiska partier ska
behandlas helt likformigt inte kan ställas, utan att denna bevakning till stor del
måste kunna få göras utifrån nyhetsmässiga värderingar.
(notera att granskningsnämnden refererar till tidigare avslag pga nyhetsmässighet, något SVT inte anför i detta fall)
I fråga om traditionella valdebatter gäller dock enligt nämndens praxis ett strängare krav på att urvalet av deltagare sker på ett sätt som inte missgynnar något parti.
(anmälan ang valdebatter har inte behandlats, krav har ej ställs från pp heller, notera att pp inte är “ett parti” i denna mening)
Nämnden har i tre fall fällt valdebattprogram, där inte samtliga partier med representation i den berörda politiska församlingen getts möjlighet att delta (SB 71/99, 72/99 och 157/03).
Nämnden har även i tidigare beslut uttalat att det inte kan krävas att partier utan
representation i riksdagen ska få delta i partipolitiska program i samma
utsträckning som riksdagspartierna. Hur stort utrymme som ska beredas dem
med hänsyn till opartiskhetskravet har ansetts vara en omdömesfråga, där
programföretagen måste ges vida gränser för sin bedömning (SB 670–04).7/8
(Här är väl ett avgörande uttalande. Man verkar lita på SVT helt enkelt, dock skriver man om deltagande i program, vilket detta inte handlade om utan redovisning av valresultat)
GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING
Piratpartiet (PP) kritiserar att SVT under sändningen av valvakan inte
särredovisade valresultatet för PP, som var ett så kallat rapportparti, i enlighet
med hur Valmyndigheten redovisar valresultat. SVT har i sitt yttrande redogjort
för de principer som programföretaget tillämpar för att redovisa partiers
valresultat i EU-valet och som ledde till att PP:s resultat redovisades i en övrigt-
stapel.
(Ja, det har man, dock sammanblandat med principer för redovisningar i valrörelsen, har ni prövat dessa principer?)
Enligt nämndens mening måste det vara förenligt med opartiskhet- och
saklighetskraven att redovisa valresultat på ett sätt som till sin form inte helt
sammanfaller med Valmyndighetens sätt att redovisa valresultat. Detta gäller
även om SVT anger Valmyndigheten som källa för valresultatet i sändningen.
Man säger sin mening: att “det måste vara OK”, vad betyder det, och varför?
Det förhållandet att ett så kallat rapportpartis valresultat sammanfogas i en
övrigt-stapel och inte särredovisas strider därmed inte mot kraven på opartiskhet
och saklighet.
(därmed? vad är det för slutsats man drar här?)
När det gäller SVT:s och övriga programföretags bevakning i samband
med allmänna val har nämnden tidigare uttalat att något krav på att alla politiska
partier ska behandlas helt likformigt inte kan ställas, utan att denna bevakning till
stor del måste kunna få göras utifrån redaktionella värderingar.
(helt likformigt har pp inte krävt, vad är redaktionella värderingar?, samma sak som ovan nämnda nyhetsmässiga värderingar, som SVT inte heller åberopat här?)
Det förhållandet att PP, ett parti utan representation i Europaparlamentet, inte på annat sätt gavs
utrymme i programmet strider inte heller mot kraven på opartiskhet och
saklighet.
(PP hade bara krav på resultatredovisning, inget mer)
PP har i sin anmälan också anfört att SVT under hela bevakningen av EU-
valrörelsen år 2019 exkluderat PP och dess centrala frågor. Nämnden vidtar, mot
bakgrund av ovanstående bedömning och nämndens tidigare beslut, ingen
ytterligare granskning av SVT:s bevakning av EU-valrörelsen år 2019 i detta
ärende.
(det vore kanske mycket begärt att de skulle kolla detta utan specificeringar, men svårt att redovisa vad som inte meddelats)
PP anför även att partiet var frånvarande i alla valkompasser. Nämnden prövar
att innehållet i sända program eller inslag följer de regler och villkor som gäller
för SVT:s sändningar. I nämndens uppgift ingår inte att bedöma valkompasser
på programföretagets webbplats. Anmälarens kritik lämnas därför utan åtgärd i
denna del.
(intressant nog prövar man alltså inte vad SVT gör på internet, eftersom detta inte berör sändningstillståndet)
Detta beslut har fattats av Dag Mattsson, Clas Barkman, Bo-Erik Gyberg,
Gunnar Springfeldt och Kristina Åberg efter föredragning av Johannes Wik.
På granskningsnämndens vägnar
Dag Mattsson
Johannes Wik
Noteras kan alltså att man inte nämner så mycket motiv för strykningen och särskilt inte kommenterar motivet om pedagogiska problem som var det som SVT anförde utöver sin praxis, som man ju inte prövar heller. Bland det man (handledaren) stryker på flera ställen i sin redovisning är påpekanden om pp:s relativa okändhet i partilandskapet, något som alltså SVT synes vilja upprätthålla. Att man strukit alla referenser till bilderna som tydligt visar redigeringen av valmyndighetens material samt norska NRK:s valkompass som tar med många utmanarpartier är illavarslande, fick nämnden se dem överhuvudtaget? En hel del annat märkligt framgår av kommentarer inuti ärendetexten ovan. Se också våra frågor till Granskningsnämnden i särskilt dokument.
Kommentarer
Inga kommentarer.