Det var det det, valet är över.  Men jobbet/leken/verksamheten fortsätter.  Bidra gärna –  Är du ny medlem – gå till  medlemssidan här och logga in med lösenordet som du hittar i ditt välkomstmail. Annars kan du få det hos stockholmsregionen@piratpartiet.se  Vill du bli medlem,  klicka “Bli pirat” till höger. Eller vill du “bara” hjälpa till (toppen!). Gå till “Att göra” . Kolla gärna vårt valprogram under “Vår politik” så ser du vad vi jobbar för.

Fakta kring massövervakning och massdatalagring

Mycken lagstiftning som provocerar människors integritet har producerats och produceras i Sverige och EU på senare tid. Det mest anmärkningsvärda och därtill medialt nedtystade är nog hur Sveriges regering och riksdag utmärkt sej genom att två gånger strunta i EU-domstolens ogiltigförklarande av påbud att alla medborgares aktiviteter på nätet och i telefonen ska registreras för att kunna användas av brottsbekämpande myndigheter, utan krav på misstanke om brott,  till exempel i förebyggande syfte.

Här är lite grundfakta att ha med sej  i frågan:

I efterdyningarna av ett attentat i Londons tunnelbana 2005 lobbade dåvarande justitieministern Tomas Bodström m.fl. för att EU skulle anta ett direktiv som påbjöd att alla länder ska ha lagar som tvingar telekombolag och internetleverantörer att lagra detaljerade uppgifter om alla sina kunders kommunikation.  Detta för att brottsbekämpande myndigheter  skulle ha tillgång till dem.

Direktivet snabbehandlades med en tveksam metod och trädde i kraft innan jul 2005, varefter alla dåvarande 27 (nu 27 andra) medlemsländer införde de efterfrågade lagarna.

2009 antog EU Lissabonfördraget, i vilket en stadga för mänskliga rättigheter ingick, med bl.a. rätt till privatliv och skyddade personuppgifter – en nyhet för EU-strukturen, som tidigare i huvudsak främjat kommersiella rättigheter (“de fyra friheterna”).  Refererande till denna nya stadga ogiltigförklarade det högsta organet EU-domstolen Datalagringsdirektivet 2014, som ett “synnerligen allvarligt” ingrepp i de grundläggande rättigheterna till privatliv och skydd för personuppgifter, samt nämnde att det hotar yttrandefriheten. Kvar stod medlemsländerna med sina införda datalagringslagar.  De flesta länderna satte igång att ändra eller avskaffa dessa lagar, men Sveriges regering tillsatte en snabb enmansutredning, som knappt nämnde EU-domen och tyckte att vi kunde fortsätta, trots att Sverige till och med hade gått längre än vad direktivet krävde.  I direktivet påbjuds registrering av när, varifrån och till vem vi ringer, mailar och messar eller skypar. I den svenska tillämpningen registrerades också var vi är när vi slutar ringa och när vi misslyckas med att komma fram.  Utredaren skrev:  “Det förefaller inte heller som en rimlig tolkning att EU-domstolen på ett så ingripande sätt skulle ha haft för avsikt att beröva de brottsbekämpande myndigheterna möjligheten till en effektiv brottsbekämpning”.

Denna det politiska etablissemangets lomhördhet för EU-domstolen reagerade två telekombolag på, Tele2 och Bahnhof,  och Tele2 överklagade tillämpningen av det underkända direktivet. Man hänvisade till sina kunders integritet. Enligt praxis skickade kammarrätten Tele2:s ärende till EU-domstolen för besked och i konsekvens med ogiltigförklarandet av direktivet kom en dom 2016 som underkände den svenska tillämpningen. Massdatalagringen av allas kommunikationer var fortfarande enligt EU-domstolen “ett långtgående ingrepp i grundläggande rättigheter”  och “synnerligen allvarligt”.

För andra gången tillsattes nu en expert för att granska vad som skulle göras med anledning av EU-domstolens försvar för mänskliga rättigheter via underkännandet.  I oktober 2017 överlämnades ett delbetänkande, som föreslog några smärre steg tillbaka, som att inte registrera samtal mellan fasta telefoner, och införa åklagarbeslut inför uthämtande i underrättelseverksamhet, men hävdar  att massdatalagringen kan fortsätta som förut i övrigt. Till exempel ansågs det “långsökt med en modell där exempelvis vissa telefonnummer på förhand skulle undantas från ett lagringskrav som i övrigt gäller generellt” det vill säga hos yrkesutövare med tystnadsplikt. “Även advokater, läkare och präster kan misstänkas för brott.”  Att EU-domstolen fortfarande förklarar den generella lagringen olaglig till förmån för riktad lagring vid behov avfärdas som en icke giltig del av domen.

Utredaren skulle sedan fortsätta med att “se över rättssäkerhetsgarantierna”, ett arbete som synbarligen uteblivit.

I juni 2019 antog riksdagen på sista dagen inför sommaruppehållet ett betänkande utifrån ovan nämnda förslag, efter en debatt där majoriteten ville ha ännu mer och lättare tillgänglig datalagring, och det framkom tydligt att man uppfattade Europas högsta beslutande organs vaktslående om mänskliga rättigheter som ett problem.  Nu gäller massdatalagringen i svensk lag igen från oktober 2019.

I riksdagen är det (v) och några personer från olika andra partier  som uttryckt sej för integritet på ett tydligt sätt, (mp var emot när man inte var i regering),  men mycket tyder på att önskan om massövervakning av svenskar (och européer i stort) kommer “uppifrån” partiledningar,  och att uppta en generell diskussion om kontrollsamhället med “fotfolket”  i riksdagen är värdefullt. Kontakta dem gärna!  Datalagringen är inte det enda som hotar integriteten.  Ett stort antal tveksamma lagar har införts och är på gång,  som tillåter övervakning av personer och organisationer som inte är misstänkta för något brott. Möjligheten att plantera statliga trojanvirus i folks datorer för att se allt som pågår där  är ett av de senaste, som införts under namnet hemlig dataavläsning.

Sedan länge har vi FRA:s superdator, som avlyssnar all telefon- och internettrafik “som passerar landets gränser” (t.ex. till USA/Google, Microsoft eller Irland /Facebook )   på jakt efter markerade ord och uttryck  och det senaste inslaget för att täppa till kvarvarande luckor i det totalövervakade samhället är krav på registrering av alla kontantkort till telefoner. (“Myndigheterna går miste om viktig information”)

Här följer lite mer material att utgå ifrån för den som vill titta lite närmare på vad som hänt med massdatalagringen.

Utdrag ur EU-domen om skälen för ogiltigförklarandet.   – “därför är direktivet ogiltigt”

Utdrag ur EU-domen om proportionalitetsbedömningen.    – “detta saknas i direktivet”

Post- och Telestyrelsens inledande rättsanalys   –  “detta duger inte!”

Tele2 -Överklagande till Kammarrätten 27 okt 2014   – som fick ärendet till EU-domstolen

 

En riktigt intressant redovisning av vad som hänt bakom kulisserna tog Uppdrag Granskning fram 2013 efter att ha tagit del av material som avslöjats av Edward Snowden.  Här finns ingen lagstiftning till stöd, här avslöjas internationella hemliga strukturer med stort inflytande.

…………………………………………………………………………………………………..