SVT behöver inte rapportera rapportpartier

Icke oväntat friades SVT av granskningsnämnden, när det gällde att SVT inte rapporterade rapportpartiet Piratpartiets framräknade resultat på valnatten i EU-valet. Här en refuserad artikel om detta, och lite allmänt om opinionsbildningen:


Den politiska debatten i Sverige kan ibland tyckas sakna nya perspektiv och köra fast i välkända hjulspår, ofta med en stor fråga i taget. Man kunde kanske förvänta sej att SVT skulle vilja bredda debatten med sin föreskrift i sändningstillståndet.  “Beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och utrymme ska ges åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar”, lyder texten. På natten då resultatet från EU-valet 2019 skulle redovisas av SVT ställdes detta på prov.

I EU-valet var ett antal partier så kallade rapportpartier, som utsetts av valmyndigheten att få sina röster räknade och redovisade i sammanräkningen på valnatten. Dessa utgjordes av de som valdes in vid förra EU-valet, samt Piratpartiet, som åkte ut vid förra EU-valet, med 2,2 % av rösterna. I kraft av att man fick över 1 % då så hade Piratpartiet också fått valsedlar upptryckta och utlagda i vallokalerna med statens försorg i detta val, en regel som föreskrivs i vallagen. Denna regel torde bygga på en idé om att utmanarpartier med visst väljarstöd ska ha lite hjälp att göra sej gällande gentemot dem som får stora partibidrag. Det kan ju påminnas att enprocentpartier till exempel skulle haft tre riksdagsledamöter om inte fyraprocentspärren funnits.

Fyraprocentspärren är ju till för att hindra mindre väljargrupper (under en kvarts miljon) att representeras proportionellt i riksdagsmakten, främst för att underlätta bildandet av starka regeringar. Man kan undra om detta också är tänkt att innebära en informationsspärr, alltså att väljarna också ska undanhållas vad sådana utspärrade partier tycker, eller att de ens existerar. Är detta en självklar konsekvens?

Vad som hände på valnatten är en bra illustration av detta. Valmyndigheten levererade en sammanställning med tydliga staplar för rapportpartierna, där man bl.a. kunde se Feministiskt initiativ med 0,77 % och Piratpartiet med 0,64 % . När denna redovisning hamnade hos SVT på valnatten omarbetades den, så att Piratpartiets stapel togs bort och röstsiffran lades ihop med ”Övriga” , varefter de resterande staplarna presenterades med ”Valmyndigheten” i hörnet av bilden.

Detta förfarande anmälde Piratpartiet till Granskningsnämnden för Radio och TV med tanke på SVT:s uppgift att vara opartiska och sakliga. PP anmälde också behandlingen av PP och dess frågor under valrörelsen, som varit i stort osynliga. SVT svarade med att redovisa sin policy med fokus på de vid förra valet invalda och anföra en kort argumentation där man av någon anledning räknade upp vad några små partier som inte räknats på valnatten fått i röstprocent. Man framhöll:

”Uppräkningen visar på de pedagogiska problem utifrån ett tittarperspektiv som
skulle uppstå om SVT i grafik skulle redovisa de röster som väldigt små partier
får i samband med EU:s parlamentsval och där det inte finns någon reell
möjlighet att bli representerade i EU-parlamentet.”

Piratpartiet påpekade då i sitt svar det märkliga i att man argumenterade om att inte redovisa resultat som ändå inte fanns framräknade, samt undrade om det var en felskrivning att man talade om att det inte finns (i stället för fanns) möjlighet att komma in, vilket annars ju skulle betyda att man gjort en prognos för nästa EU-val, och därför inte ville visa valresultatet nu, ett märkligt förfarande. PP undrade vilka de pedagogiska problemen var.

När SVT fick möjlighet att ytterligare bemöta detta sa man att “yttrandet svarar upp mot det som avsetts” , man hade inget att tillägga och var tydligen nöjd med denna argumentation.

Detta har nu lett till att Granskningsnämnden friat SVT.  Tyvärr förefaller det alltså som om vaktslåendet om den befintliga debatten även berört granskningsnämnden; man avstod från att överhuvudtaget kommentera SVT:s argumentation om sina pedagogiska problem, och deras avstående från att förtydliga sej. Nämnden för i beslutet liksom SVT:s talan generellt, godtar deras praxis okommenterad, uttrycker förtroende för deras omdöme och anför argument om nyhetsmässighet som SVT inte åberopat. Man slår utan särskild motivering i övrigt fast att döljandet av ett rapportpartis resultat inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.  Genomgående undviker nämnden, liksom SVT, att skilja ut händelsen med redigeringen av Valmyndighetens resultatredovisning från själva valrörelsen, med otydliga resonemang om förutsättningar för att bli invald. Redovisningen kunde ju inte påverka något valresultat denna gång, däremot för framtiden.

I övrigt undviker SVT och nämnden att kommentera frågan om public-service-företag ska förhålla sej till vallagens enprocentregel på något sätt.

Granskningsnämndens hantering väcker också en del formella frågor, som att PP fick del av SVT:s andra svar först efter en påringning.

Vi får väl inse att det klassiska förtigandet av nya obekväma opinioner fortfarande råder, även med stöd av det organ som ska granska public service’s partiskhet. Frågorna om hur långt vi ska gå i det växande övervakningssamhället i brott mot mänskliga rättigheter trots EU-domar som söker skydda dem, om vi ska försöka rädda internet som det forum för allas gemensamma kreativitet det hade chans att vara, om vi ska våga inrätta en anständig ekonomisk grundtrygghet medan robotarna tar allt fler jobb är exempel på frågor som väl får kämpa i bakvattnet ännu en tid, via Piratpartiet eller andra källor.

Alltmedan SVT bjuder på trailers om sin egen objektivitet i rutan.

Se hela ärendet här

Kommentarer

Inga kommentarer.