PP Stockholm anmäler SVT för partiskhet

Detta ärende ligger hos Granskningsnämnden för Radio och TV. Vi tyckte SVT gick över gränsen när de “klippte bort” valmyndighetens redovisning av vårt valresultat på valnatten, med mera, se länken nedan.

Begäran om prövning av SVT:s behandling av Piratpartiet i EU-valrörelsen

Piratpartiet hade 2 representanter i EU-parlamentet 2009-2014. I valet 2014 åkte PP ut med 2,2% av väljarna. Inför EU-valet 2019 var PP därför enligt vallagen berättigade till fria, upptryckta och i vallokalerna utlagda namnvalsedlar, vilket vi tillhandahöll originalet till, (enl vallagen kap 6 §8:3 och kap 8 §2:3, se nedan). Denna rättighet infaller vid stöd från 1% av väljarna vid något av de två senaste valen till en politisk församling, inklusive EU-parlamentet. Detta föranledde också valmyndigheten att utse PP till enda rapportparti utöver dem som blev invalda vid förra EU-valet, vilket innebar att rösterna räknades och redovisades i den preliminära räkningen på valdagen, numerärt och som en stapel i den visuella redovisningen. https://data.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html.

Bevakningen av PP:s valrörelse var ytterst sparsam i alla stora medier, inklusive SVT. Piratpartiet var frånvarande i alla valkompasser, frågeenkäter, intervjuer, debatter och opinionsundersökningar. Likaså nämndes aldrig det europeiska piratpartistiska samarbetet (jfr intresset för nationalistpartiernas samarbete) baserat på Europeiska Piratpartiets gemensamma program, som användes av de 4 pirater som valdes in i EU-paralementet, 3 tjecker och en tysk. I Sverige fick vi 0,64 %, att jämföra med Fi:s 0,77 %. Ett hyfsat utfall för att varit osynligt jämfört med Fi som fick vara med i alla ovan nämnda sammanhang eftersom man hade en plats i parlamentet.

Dock är svenska folket fortfarande sannolikt omedvetet om PP:s existens. SVT hörde av sej till oss angående vår valvaka och vi trodde ett tag att man skulle redovisa vårt resultat eftersom Valmyndigheten gjorde det. Enligt SVT:s Kajsa Gudmundson gjorde man detta ”för säkerhets skull” ifall vi skulle överraska. I praktiken slog man ihop PP:s siffror med dem som inte var rapportpartier till ”Övrigt-stapeln”, något som knappast kan ses som annat än ett medvetet, lyckat försök att undanhålla piratpartiets valresultat.   Se jämförelse mellan valpresentationerna från  valmyndigheten och SVT intill (klicka för förstoring). På så sätt kunde man undvika att påminna om PP:s existens för den allmänhet som hittills inte lyckats leta upp information om PP på nätet eller råkat se affischer eller valstugor, där sådana fanns.

Piratpartiet fick alltså sina valsedlar utlagda på skattebetalarnas bekostnad och blev så kallat rapportparti (enligt Valmyndigheten parti som ”kan ta mandat”) som räknas och redovisas på valnatten. Det torde väl betyda att vallagen rymmer en intention att partier som har en viss organisation och ett visst väljarstöd ska kunna agera som utmanare till dem som valdes in i föregående val och i fortsättningen.

Frågan är nu om man kan anse att medierna, med makt att bestämma vem som syns och hur, borde ta hänsyn till vallagens intentioner här. Särskilt kan man undra om public service-företag som SVT borde på något sätt förhålla sej till detta, när man gör sina planer inför valet, med valkompasserna, enkäterna, utfrågningarna och debatterna, och hur man ska förhålla sej till opinionsundersökningar och redovisning av valresultatet. Har man inte någon form av demokratiskt uppdrag? Vad skulle det innebära? Särskilt kan man undra om det ingår i detta att i valbevakningen nonchalera ett parti som har visst samhällsstöd och därtill medvetet osynliggöra Valmyndighetens presenterade resultat för detta parti, en avslutad valrörelses sista chans att för framtiden medvetandegöra svenska folket om att partiet fortfarande finns. Som kontrast kan nämnas norska public service, som gjorde valkompasser där många inför valet icke representerade partier gavs utrymme.

En egentligen väsentligare fråga är ju att Piratpartiets frågor och perspektiv inte hörts eller lyfts i valrörelsen, trots att till exempel de stora europeiska opinionerna mot inslag i det senaste upphovsrättsdirektivet för internet fick visst utrymme nyhetsmässigt. Ett annat intressant faktum är att frågan om Sverige borde följa EU-domstolens beslut att förbjuda massövervakning av icke misstänkta inte berördes av SVT:s utfrågare och kompass-skapare. Man kan kanske ana ett samband här.

Vi vill att granskningsnämnden tar ställning till om exkluderandet av Piratpartiet och dess frågor i valrörelsen och vid resultatredovisningen är förenligt med SVT:s uppdrag.

Piratpartiet Stockholms styrelse

Ur vallagen

6 kapitlet

8 §  Följande partier som ställer upp i ett val har rätt till valsedlar på statens bekostnad:

3. vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet.

8 kapitlet

2 § I anslutning till ett röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar läggas ut. …. På denna plats ska väljarna ha tillgång till

3. valsedlar med parti- och valbeteckning för val till Europaparlamentet för varje parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater om ett sådant parti deltar med endast en valsedel.

 

Här följer SVT:s svar:

Till Granskningsnämnden
Stockholm, 2019-10-18
Sveriges Televisions yttrande i ärende 19-02549, EU-val 2019, SVT1,
2019-05-26, sändning av valvakan inför EU-valet.
Sveriges Television har getts möjlighet att yttra sig över om programmet
överensstämmer med bestämmelserna om kraven på opartiskhet och saklighet
i sändningstillståndet mot bakgrund av de invändningar anmälaren fört fram.

Programmet
Valvakan inleddes klockan 20.00 och pågick till efter midnatt. I EU hade runt 400
miljoner människor rösträtt och av dessa fanns sju och en halv miljoner
röstberättigade i Sverige.
SVT hade reportrar på plats vid samtliga de svenska partiers valvakor som
senaste mandatperioden varit representerade i Europaparlamentet. SVT hade
därtill kontinuerliga rapporter från de sex reportrar som var placerade i olika
europeiska länder.
I studion var det två programledare som höll ihop sändningen med hjälp av två
specialistreportrar med mångårig erfarenhet av svensk och europeisk politik. I
studion satt under hela kvällen två profilerade statsvetare som kommenterade
såväl vallokalsundersökningar som de inkommande valresultaten, från både de
svenska vallokalerna som från övriga EU-länder.
I programmets intro sattes en av premisserna för kvällen: “Vilka får plats i
europaparlamentet? Det här är de svenska toppkandidaterna” varpå i bild
visades bilder på de nio partiernas första namn från de partier som hade plats i
det europaparlamentet som valdes 2014 och som sökte nytt förtroende för
kommande mandatperiod.
I samband med att de svenska vallokalerna stängde klockan 20.00
presenterades den vallokalundersökning, VALU, som SVT varit delarrangör av
sedan många val tillbaka. VALU låg därefter som grund för analyser, livebesök
på partiernas valvakor samt intervjuer med gäster i SVT:s studio fram till dess
1 (4)att röstresultat började rapporteras. På motsvarande sätt hanterades
europeiska vallokalsundersökningar och inkommande röstresultat från övriga
EU-länder.
Parallellt med att rapportera och diskutera konsekvenserna av de svenska
rösterna i parlamentsvalet så innehöll sändningen under hela kvällen två
ytterligare perspektiv: rösternas utfall i enskilda EU-länder samt
konsekvenserna av dessa när det gäller de olika partigrupperingarna i EU-
parlamentet.
Under den långa sändningen gästades SVT:s studio av en strid ström av gäster:
politiker, opinionsbildare och experter med skilda discipliner.
Rapporterna, analyserna och kommentarerna från vallokalsundersökningar och
rösträkningar från EU-länderna gavs under hela kvällen stöd av till samtalen
anpassad grafik. Grafiken vad gäller det svenska perspektivet innehöll
sammanräkning av de nio partier som var representerade i det avgående EU-
parlamentet, plus en kolumn märkt “Övriga”.

Anmälan
Anmälaren vänder sig mot hur Piratpartiets röster redovisades under valkvällen:
“I praktiken slog man ihop PP:s siffror med dem som inte var rapportpartier till
“Övrigt-stapeln”, något som knappast kan ses som annat än ett medvetet lyckat
försök att undanhålla pp:s valresultat.”
Anmälaren hänvisar till att Piratpartiet hade två representanter i EU-
parlamentet 2009-2014 och att de 2,2 procent av rösterna som partiet fick i EU-
parlamentsvalet 2014 dels inte räckte för representation i parlamentet men väl
var tillräckligt för att komma i åtnjutande av det som vallagen föreskriver,
nämligen “fria, upptryckta och i vallokalerna utlagda namnvalsedlar…” i
samband med valet 2019.
Antalet röster i valet 2014 innebar också att Piratpartiet av Valmyndigheten
utsågs “…till enda rapportparti utöver dem som blev invalda vid förra EU-valet,
vilket innebar att rösterna räknades och redovisades i den preliminära räkningen
på valdagen, numerärt och som en stapel i den visuella redovisningen”.
Anmälaren frågar sig om inte ett public service-företag som SVT har ett
demokratiskt uppdrag: “Särskilt kan man undra om det ingår i detta att i
valbevakningen nonchalera ett parti som har visst samhällsstöd och därtill
medvetet osynliggöra Valmyndighetens presenterade resultat för detta parti, en
avslutad valrörelsens sista chans att för framtiden medvetandegöra svenska
folket om att partiet fortfarande finns.”

SVT anför
SVT har sedan många val tillbaka principen att de partier som sitter i det
parlament som valet gäller redovisas i separat stapel på valkvällen. Därtill
praktiserar SVT följande ordning: partier som i tre på varandra följande
opinionsundersökningar legat över tre procent, redovisas separat. De
opinionsinstitut som SVT refererar till är Novus, SCB, Sifo, Ipsos och Skop.
Piratpartiet hade inte så stort stöd i mätningar inför EU-parlamentsvalet 2019.
Däremot redovisades partiet i SVT:s valvaka 2014 eftersom det då haft mandat
2009 – 2014.
Det här är som sagt en praxis som har funnits länge och det finns ingen empiri
som tyder på att detta är en ordning som försvårar för partier att ta plats i
Europaparlamentet eller att det är ett förfarande som låser en befintlig
partirepresentation i EU-parlamentet. I valet 2004 kom Junilistan in (14,4 %),
2009 var det Piratpartiets tur (7,13 %) och 2014 tog Feministiskt initiativ (5,4 %)
plats i parlamentet.
Antalet röster av Valmyndigheten redovisade under “Övriga anmälda partier”
uppgick 2019 till 1,09 % av rösterna, 2014 till 0,73 % av rösterna, 2009 till 0,18
procent av rösterna och 2004 till 1,05 % av rösterna. 1
I valet 2019 fick Piratpartiet 0,67 procent av rösterna i parlamentsvalet. De åtta
av anmälda partier som i antal röster kom efter Piratpartiet var följande:
Alternativ för Sverige
0,46 %
Medborgerlig Samling 0,15%
Partiet Vändpunkt 0,12%
Djurens parti 0,10%
Landsbygdspartiet Oberoende 0,05%
Kristna Värdepartiet 0,04%
Direktdemokraterna 0,03%
Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) 0,02%
2
1
2
https://www.val.se/valresultat.html
https://data.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html

Uppräkningen visar på de pedagogiska problem utifrån ett tittarperspektiv som
skulle uppstå om SVT i grafik skulle redovisa de röster som väldigt små partier
får i samband med EU:s parlamentsval och där det inte finns någon reell
möjlighet att bli representerade i EU-parlamentet.
SVT anser att det inte finns något i den väl beprövade praxis som SVT lutar sig
mot i samband med valvakor som försvårar för partier att vinna tillträde till EU-
parlamentet.
Sammanfattningsvis kan SVT inte finna att programmet strider mot
sändningstillståndet.
Sveriges Television AB
Jan Helin
Programdirektör

 

Och här besvarar vi ovanstående i ett utförligt svar:

Till Myndigheten för Radio och TV 2019-10-30

angående ärende 19/02549

Vi har ombetts svara på SVT:s yttrande angående vår klagan till Granskningsnämnden för Radio och TV, där vi menar att SVT inte uppfyllt sitt uppdrag att vara sakligt och opartiskt.

Översiktligt finner vi att SVT egentligen inte bemöter vår klagan som den framförs, utan i huvudsak redovisar en praxis man refererar till. Det innebär att vår klagan på detta sätt riktas mot SVT:s praxis för information om svenska politiska alternativ, inkluderande redovisningen av valresultat. Vi finner också att deras resonerande är otydligt med avseende på vad man behandlar, men vi söker tolka vad man rimligen menar. 

Vår klagan kan delas upp i tre faktorer, som hänger ihop: 
  1. En enskild signifikant händelse utgörande presentationen av resultatet i EU-valet på valnatten
  2. Förhållningssättet till Piratpartiet under valrörelsen
  3. Förhållningssättet till Piratpartiets centrala frågor i valrörelsen.

SVT synes i huvudsak, utom i stycke två på sidan tre i deras text, ägna sej åt att kommentera punkt 1, varför vi behandlar denna först. Man beskriver sin avancerade bevakning av EU-valet internationellt, och generellt stora satsning. Man nämner närvaron av avancerade experter – menar man att dessas närvaro och att ingen av dem protesterade legitimerar nonchalerandet av svenska Piratpartiet och andra piratpartier? Vi anser att detta inte tar bort SVT:s ansvar som public service-kanal. Man fick det innehåll man producerade.

Man nämner också vallokalundersökningen VALU, som man varit delarrangör av. Vår klagan avser alltså redovisningen av det egentliga valresultatet, inte vallokalsundersökningen, men troligen lades grunden redan där, där man tydligen bestämt att inte fråga efter röster på Piratpartiet. Eller rättare sagt hänföra svar från piratpartiväljare till en ”övriga”-kolumn i sina papper, tillsammans med partier som inte valmyndigheten skulle räkna på valnatten. Redan här inställer sej alltså en viktig fråga. Känner man till begreppet ”rapportpartier”. Känner man till att valmyndigheten i god tid innan valet beslutar vilka partier vars resultat ska räknas och redovisas på valnatten, med hänvisning till att de ”kan ta mandat” (citat från valmyndighetens sida)? Kände man till att Piratpartiet ingick i den gruppen? Det redovisades tydligt hos valmyndigheten. Om vi antar att man inte kände till detta kan man undra hur man nyttjar alla de experter man berättar att man haft till hjälp, och överhuvudtaget vilken kunskap om de demokratiska processerna man kan förvänta sej av SVT. Om vi, kanske mer realistiskt antar att man kände till vilka som var rapportpartier, kan man verkligen fråga sej varför man redan vid konstruktionen av vallokalsundersökningen inte hade med kolumner att kryssa i för alla rapportpartierna. Vem fattar ett sådant beslut och varför? I sånt fall har man ju visat att det inte var en hastig reaktion på valmyndighetens redovisade resultatgrafik vi såg på valnatten.

När det gäller detta förfarande på valnatten anför alltså SVT en princip, som baseras på opinionsundersökningar inför valet, och räknar upp valresultatet för icke rapportpartier mm. Man sammanfattar med ett märkligt konstaterande, vilket synes vara den egentliga argumentationen utöver en redovisning av praxis:

Uppräkningen visar på de pedagogiska problem utifrån ett tittarperspektiv som skulle uppstå om SVT i grafik skulle redovisa de röster som väldigt små partier får i samband med EU:s parlamentsval och där det inte finns någon reell möjlighet att bli representerade i EU-parlamentet.

Detta svar verkar otydligt, men vi söker bena upp vad det kan betyda.

Punkt 1 – Redovisningen på valnatten hade ju inget inflytande på valresultatet, den visade bara en politisk spelplan för framtiden. Som svar på varför man redigerade bort Piratpartiet från Valmyndighetens grafiska resultatredovisning (bilägger bildbeviset igen) anför man alltså att det är ”ett pedagogiskt problem utifrån ett tittarperspektiv” och nämner ”väldigt små partier”. Vi har för det första inte hävdat att man ska redovisa röster från ”väldigt små partier” på valnatten, detta är ju även omöjligt, eftersom valmyndigheten endast redovisar resultatet för rapportpartier på valnatten, oavsett hur stora eller små de blir. (parentetiskt kan nämnas att själva begreppet ”småpartier” är dubiöst när det gäller nya partier, som inte har några röster alls i början, eller partier som just åkt ur en församling, och söker återinträde, det innebär ett pedagogiskt problem utifrån ett tittarperspektiv. Nämligen: det gör ett intryck att litenheten är någon sorts bestående egenskap. Möjligen torde man förtjäna detta begrepp efter flera valrörelsers misslyckade försök. Som t.ex. Enhet eller SKP)

För det andra skulle det vara intressant att veta vilket pedagogiskt problem som skulle uppstå om man redovisat Valmyndighetens grafik som den såg ut. Det är nämligen så att Piratpartiet har ett pedagogiskt problem med att nå ut med att vi överhuvudtaget finns, i en situation där vi noterar att många fortfarande anser våra frågor intressanta när man får reda på det. Vi återkommer under punkt tre till detta. SVT:s pedagogiska problem? Vi kan tänka oss att det bestod i det som orsakats av punkt två, alltså att man i valrörelsen i stort sett helt undanhållit tittarna att Piratpartiet fortfarande existerar, och att det skulle kännas konstigt och märkligt inför tittarna att sedan presentera att vi på valnatten i alla fall fått röster i samma storleksordning som Feministiskt Initiativ, som enligt deras i det avseendet rimliga praxis fått synas i utfrågningar, debatter, valkompasser och opinionsundersökningar. Man kanske skämdes lite, men är det ett skäl att rucka på sitt demokratiska uppdrag? En annan möjlighet är att man helt enkelt från början bestämt sej för att Piratpartiet inte skulle få synas, att tittarna inför framtiden skulle undanhållas att partiet och dess frågor finns, något som faktiskt antyds av att vi inte togs med i deras VALU trots att vi var rapportparti som skulle räknas separat. Vi finner detta synnerligen olyckligt i sådant fall. Vad som tyder på detta var att också att inget nämndes under valvakan om att Piratpartiet fick in fyra representanter i EU-parlamentet, man visade ju visst intresse för svenska partiers europeiska systerpartier i övrigt. Se senare i texten.

Man anför alltså ”att det inte finns någon reell möjlighet att bli representerade i EU-parlamentet”. (se ovan). Jag hoppas att detta är en felskrivning och avser vår punkt två och att det skulle stå ”fanns”. Annars så har man alltså redan på valnatten kommit fram till att pp inte har en chans att komma in i EU-parlamentet 2024 och lika gärna kan dölja existensen, och frågan är om det ingår i SVT:s uppdrag att basera sin samhällsinformation på sådana spådomar.

När man redovisar sin praxis är det också lite oklart vad man menar när man hänvisar till opinionsundersökningar. Om man menar att man går på resultat i ”tre på varandra följande opinionsundersökningar” för att redovisas på valnatten så behöver inte det vara en orsak att nonchalera Valmyndighetens rapport . Valmyndigheten själv tar också hänsyn till vissa opinionsundersökningar för att utse rapportparter, tillsammans med vallagens regler om stöd till partier över 1% i de senaste valen. Att helt enkelt redovisa rapportpartiernas resultat skulle alltså inkludera en liknande praxis som SVT redovisar. Varför inte? Det torde dock vara omöjligt att följa SVT:s princip för redovisning om ett uppstickarparti blir synligt och får en stor opinion nära valet utan att vara rapportparti, eftersom valmyndigheten inte redovisar partiet då. Valmyndigheten opererar med en kombination av 1%-regeln och en regel om opinionsläget innan man fattar sitt beslut, c:a 6 veckor för valet. Rapportpartier har funnits med sedan valmyndigheten som nybildad tog över valhanteringen från Riksskatteverket 2001, och beslutas av Valnämnden.

Punkt 2 – Förhållningssättet under valrörelsen. Förutom i den möjliga felskrivningen som nämns ovan så hittas en entydig kommentar till valbevakningen i stort i stycke 2 på sidan 3 i deras text. Något förvirrande refererar man till en obeskriven praxis/ordning, som kanske skulle kunna tolkas som samma praxis som beskrivs för redovisningen i stycket ovan, men det verkar otroligt, eftersom man inte brukar ägna sej åt 3 %-partier i valrörelsebevaknigen, som att till exempel göra om en valkompass om något parti kommer över tre % i opinionen. Den praxis man antyder torde vara vad jag hörde i samtalet med SVT:s Kajsa Magnusson, att man bara intresserar sej för dem som valdes in vid förra valet. Vi anser det visserligen rimligt att man ger mer utrymme åt partier som är representerade i den avgående församlingen, men vi anser att det finns gränser. När det gäller vilka partier och åsikter man ska intressera sej för så kan man göra det enkelt för sej genom att endast inkludera dem som blev invalda vid föregående val. Denna princip har också tillämpats hos de flesta övriga medier, så man kunde önska att public service var ett undantag med sitt demokratiska uppdrag. Att inga utmanare ska uppmärksammas när det gäller val till politiska församlingar är märkligt när man jämför med topplistor i musik och idrottsligor, där man oftast medvetet gör plats för utmanare. Den politiska ”tävlingen” äger ju rum genom att personer, åsikter och förslag visas fram och ställs mot varandra, vilket förutsätter att de kan synas och höras, vilket i dag främst sker via medierna. Vallagen synes som sagt innehålla en syn på att utmanare ska ges en chans i och med 1%- och 2,5%- reglerna (för fria valsedlar resp partistöd). Vi menar att public service borde ta hänsyn till detta, inte genom att likställa alla partier med över 1% utan genom att åtminstone i några avseenden synliggöra sådana utmanare med statligt stöd. Att en stor majoritet av folket inte känner till deras existens innan valdagen torde innebära ett misslyckande för public service:s uppdrag. Det är Piratpartiets erfarenhet.

Som kontrast kan nämnas norska NRK, som har så kallade valgomater inför valen, motsvarande våra valkompasser. Där ger man plats åt ett stort antal partier som vid tillfället inte är invalda i församlingarna. Se bifogad bild. Christian Lura från NRK (+47-41677127) skriver i mail: ”Vi har åpnet for att alle lister skal få vaere med i valgomaten. Utfra et demokratiperspektiv mener vi det har vaert riktig.” Praxisen att vänta med att informera om partiets existens och politik tills man uppnått en godtyckligt valt stöd i några utvalda opinionsundersökningar, om den ens existerar, innebär ett moment 22 för partier som inte uppnår dessa siffror utan information i de stora medierna. Filterbubblorna på Internet har också gjort att färre upptäcker nya eller i stora medier osynliga fenomen där numera. Piratpartiet fick sannolikt sina c:a 25000 röster i EU-valet via gamla kärnväljare som följer partiet. Man kunde begära att SVT faktiskt tog med Piratpartiet i en valkompass, att man gjorde någon enstaka intervju med partiledaren och överhuvudtaget släppte fram en representant i debatten (före och under valrörelsen) någon gång i frågor där man är profilerad, i nyhetsprogram eller reportage kring partiets frågor kring internet, integritet, rättssäkerhet, upphovsrätt och basinkomst till exempel. Hur ska annars partiet kunna få det opinionsstöd som behövs för att bli hörda och sedda i SVT? (Typiskt moment 22)

Om sin praxis menar man att det inte finns någon empiri som tyder på att det är en ordning som försvårar för partier att ta plats i EU-parlamentet. Vad har man för vetenskaplig grund till detta påstående? Att partier lyckats ta sej in trots SVT:s praxis är väl inget argument för denna praxis? Dessutom har man faktiskt vid de nämnda tillfällena bevakat de partier som tog sej in som nya, inte minst Piratpartiet när vi kom in, på grund av en generell mediahype man ville vara med i.

Punkt 3 – den kanske viktigaste och kanske den det egentligen handlar om. Partiets politik och partiets frågor liksom partiets gryende globala roll. Under valperioden har mycket mediatid ägnats åt den kamp mot brottslighet av olika slag som lett till nya generella tvångsmedel och former av övervakning, inte minst av icke-misstänkta personer. Främst kanske strävanden att återinföra datalagringen, masslagringen av svenskarnas kommunikationer, som ogiltigförklarats av EU-domstolen två gånger med hänsyn till mänskliga rättigheterna, och som sedan 1 oktober nu pågår på nytt. Där har man varit mycket restriktiva med kritiska perspektiv och i synnerhet inte släppt fram dem i valrörelsen, där de hade kunnat ges rum via Piratpartiet. Man har också uppmärksammat frågorna kring internet som ett forum för fritt utbyte, som kringskärs av staterna via upphovsrätts- och terrorismlagstiftning online och de globala storföretagen via köp och säljande av våra data och riktande av reklam. Dessa hör ju till Piratpartiets kärnfrågor, men vår kritiska röst i den debatten dundrade med sin frånvaro i SVT under valperioden (med reservation för att undertecknad kan ha missat någon kortare sak). När det kom till valrörelsen så försvann internet- och övervakningsfrågorna från agendan helt, man fick leta förgäves i valkompassen, debatter eller de förutbestämda utfrågarfrågorna. Undertecknad noterade dock en kort stund i en SVT-kanal med vår toppkandidat + två personer från icke-rapportpartier i en ”frågestund med småpartier” (se ovan).

Till sist en speciell kommentar: SVT berättar i sin skrivelse hur man satsade på att följa valet i alla europeiska länder. Även där var det tyst kring Piratpartiet. Kunde det vara intressant för väljarna att intressera sej för och berätta om Piratpartiets existens som del i en ny global rörelse som avviker från den populistiska, nationalistiska trenden som man bevakat sorgfälligt på senare tid. Vem känner till exempel till att vi nu har fyra nyinvalda parlamentariker i EU, att vi sitter i parlamentet i Tjeckien som tredje största parti och att borgmästaren i Prag är pirat, att vi är betydande i Alltinget på Island, där vi ett tag var opinionsledande och även finns i Luxemburgs parlament. Totalt har vi 30 nationella ledamöter och ett antal regionala. Piratpartier finns i 20 EU-länder varav 13 står bakom det gemensamma EU-programmet (jfr övriga partier) och 11 ställde upp i valet. Detta om SVT:s europeiska satsning. (Och partierna i Chile och Australien kämpar för demokratin där t.ex.)

Alltså vår huvudanmärkning kvarstår när det gäller redigerandet av Valmyndighetens resultatredovisning på valnatten, där man anger Valmyndigheten som källa (se bilden), samtidigt som man förändrat innehållet så att Piratpartiet och dess framräknade resultat osynliggjordes.

Anmärkningen kvarstår också när det gäller bevakningen av Piratpartiet i valrörelsen, där moment 22 råder.

Anmärkningen kvarstår också när det gäller hanteringen av Piratpartiets huvudfrågor i valrörelsen, oavsett vem som kunde framfört dem. (Ej överhuvudtaget berört i SVT:s svar.)

Därtill undrar vi även om den europeiska bevakningen kan anses adekvat, men eftersom detta inte ingick i den ursprungliga prövningsbegäran så nämner vi detta för kännedom till kommande situationer.

Vänliga hälsningar

Piratpartiet Stockholms styrelse

genom Anders Erkéus

Kommentarer

Inga kommentarer.