Telekombolag och internetleverantörer är idag skyldiga att registrera alla dina kommunikationer och försök till kommunikationer. När och var du ringer eller försöker ringa ett telefonsamtal, till vem du ringer och var du befinner dej vid samtalets slut. Dessa uppgifter kan sedan utan domstolsbeslut hämtas ut av brottsbekämpande myndigheter. Samma sak gäller sms och ip-telefoni samt internetuppkoppling. Som motiv för detta anger olika myndigheter, till exempel förvaltningsrätten, att det ”inte är möjligt att på förhand veta vilka personer som kan bli inblandade i allvarliga brott eller på vilka platser brott kan komma att begås” (Mål 14891-14). Följaktligen anses vi alla misstänkta och ska övervakas. Dåvarande justitieminister Morgan Johansson uttryckte samma sak så här: ” [Att] polisen ofta behöver få information om personer som de tidigare inte haft några misstankar om”.

Denna massövervakning har två gånger ogilitigförklarats av EU-domstolen, 2014 när det gällde det styrande direktivet och  speciellt den svenska tillämpningen 2016 .

EU-domstolen förklarar att lagringen utgör ett ingrepp i de grundläggande rättigheterna som är ”långtgående och att det måste anses synnerligen allvarligt”

Trots detta fortsätter samma datalagring med enda undantaget samtal mellan fasta telefoner.  En uppföljning som skulle se över rättssäkerhetsgarantierna och mekanismerna som ska skydda den personliga integriteten i sammanhanget förvandlades till en intern studie hos polimyndigheten.

Vi finner detta högst märkligt och stöder domarna från Europas högsta juridiska organ, något som i dag anses extremt i den etablerade svenska politiken.

Det senaste försöket till total massövervakning, nu också av innehållet i alla våra kommunikationer (mail, chattar etc),  kallat Chat Control och har valsat runt i EU-maskineriet sedan  2023. Man får inte ihop den nödvändiga majoriteten men ger sej inte utan återkommer med nya varianter. Det möter massivt  motstånd från ledarredaktioner,  universitet, EU:s egen rättighetsbevakning  och massor av NGO:s, men frågan drivs på av EU-kommissionen och en del länder.

I debatten saknas en politisk röst som kan (och vill!)  bevaka grundläggande rättigheter och rättssamhällets upprätthållande, tillsammans med ropande juridiska instanser som EU-domstolen, Advokatsamfundet och Lagrådet. Den rösten tillhör Piratpartiet, som utmanar men inte sitter i riksdagen, och som därför nonchaleras av de stora medierna.

Välkomna att gå med, stödja, berätta för andra och rösta när det beger sej.