Vi har just nu stora diskussioner om yttrandefriheten i samband med folk som eldar koraner.  Det döljer lite vad mänskliga rättigheterna i grunden handlar om, nämligen relationen mellan makthavare och medborgare.

Efter andra världskriget stod det klart att politiska makthavare kunde begå övergrepp mot sina medborgare. Kloka människor gick samman och fick staterna att enas om ett antal rättigheter som skulle skyddas gentemot möjliga kommande övergrepp av klåfingriga , överbeskyddande eller maktsugna ledare. Dessa rättigheter skrevs in i konstitutioner, grundlagar och som juridiska rättesnören för FN, Europarådet, EU, m.fl., med små variationer. Vad vi har sett under ett par decennier i Sverige nu är hur regeringarna med nya lagar  pressar undantagsmöjligheterna till det yttersta, , medan vi invaggas i ett kontrol- övervaknings- och -senast angivarsamhälle av aldrig skådat slag.  Här en sammanfattning av rättigheterna  av Anders Erkéus, kommentarer inom parentes.

I svenska grundlagen (regeringsformen) handlar det om:   (se hela, i kap 2)

• Rätten att yttra sina åsikter i tal och tryck, och ta till sej vad andra skriver eller säger. Förbud mot censur, rätt att anonymt efterfråga offentlig information.  (numera , när medierna rår, handlar det mest om yttrandemöjlighet, att få plats i mediebruset och hantera den privata censuren från techjättarna.  Offentlighetsprincipen är under successivt nedtrappande)
• Rätt att samlas till möten i lokaler eller på stan , liksom att demonstrera.  (Till exempel stängde polisen ner konferenslokaler i Göteborg 2001, demonstrationer flyttas ibland till mera osynliga vägar eller platser)
• Rätt att bilda föreningar och andra sammanslutningar.   (Diskussioner om olämpliga organisationer pågår.)
• Rätt att utöva sin religion. (vissa nyinflyttade religioner kan ha problem, få kristna bryr sej dock idag)
• Rätt att inför det offentliga slippa uppge vad man tycker eller tror på, liksom att få det registrerat. (Åsiktsregistrering har förekommit och förekommer sedan länge, när man spanar på olika indiivider, organisationer och partier)
• Rätt att slippa delta i uppifrån påtvingade manifestationer.  (Än så länge slipper vi, med sånt förekommer ju i världen)
• Kroppslig integritet: Rätt att slippa påtvingade kroppsliga ingrepp, från enklare sådana som kroppsvisitation, till kroppsstraff, medicinsk påverkan eller tortyr – särskilt inte för att framtvinga eller hindra yttranden. Dödsstraff är också förbjudet.   (Här ser vi visitationszonerna och de starka vaccineringspåtryckningarna som exempel)
• Rätt att ha sitt hem i fred från undersökning.  (Hemlig husrannsakan finns, utreds tillåtas utan brottsmisstanke, buggning av hem där brottslingar kan antas vistas ibland)
• Rätt ha sina försändelser i fred , brev eller annat förtroligt meddelande. Alltså ingen hemlig avlyssning eller registrering.  (Det populäraste brottet mot rättigheterna, FRA-lag, massdatalagringen, statliga trojanerna)
• Även i övrigt skydd mot det offentligas intrång som innebär övervakning eller kartläggning av personliga förhållanden. (Här sker ju en hel del i namn av hälsa mm, det rycks i dna-registret)
• Rätt att flytta sej inom landet liksom att lämna det.  (följs väl fortfarande)
• Rätt att bli prövad av domstol eller nämnd utan dröjsmål om man frihetsberövats p.g.a. brottsmisstanke. (Med våra långa häktningstider får vi ofta anmärkningar utifrån världen)
• Förbud mot dömande efter lagar som inte fanns vid gärningen.  (Det mumlas om retroaktiv lagstiftning ibland, borttagande av preskriptionstider liknar ju detta)
• Domstolsförhandlingar ska vara offentliga.   (En princip som ofta frångås)
• Förbud mot diskriminering – dock tillåtet för jämställdhet eller värnplikt.   (OBS att det gäller det offentliga, som alltså får diskriminera i vissa fall)
• Rätt att strejka.  (En klassiker, fortfarande hotad om de är “vilda”)
• Skydd av egendom – utom vid angelägna allmänna intressen, då med full ersättning.  (oklart ibland vad som är angeläget av olika offentliga projekt)
• Rätten till fri forskning.  (Krav på “anpassning till näringslivets behov” hörs ofta och man är beroende av anslag)
• Rätt (och skyldighet) till skolgång.  (Passar nuvarande skolan alla?)
• Rätt till ersättning för spridning av eget konstnärligt verk.  (Här har internet skapat nya förhållanden och konflikter kring att dela med sej mm.)
• Rätt att bedriva näringar.  (funkar väl, om man har råd att bilda AB mm)
• Tillgång till vistelse i naturen -allemansrätten.  (Är under hot pga internationellt inflytande – “no trespassers”)

Särskilt – övergripande från regeringsformens inledning:  (Dessa är väl mer av prydnadstexter, beskrivande ett idéellt välfärdssamhälle)

• Rätt till arbete, bostad och utbildning, social omsorg och goda förutsättningar för hälsa.
• Hållbar utveckling, god miljö för nuvarande och kommande generationer.
• Demokrati och värnande av privatliv och familjeliv.
• Delaktighet, jämlikhet, rätt för samiska och andra minoriteters kulturliv.
• Hänsyn till barnens rätt.

Förbud att strida mot Europakonventionen, varvid tillkommer (en del liknar mycket de föregående och står inte här): (Se hela)

• Förbud mot slaveri eller tvångsarbete. 
• Skydd för sin korrespondens. 
• Tankefrihet, samvetsfrihet rätt att utöva ritualer.  
• Rätt att bilda fackföreningar.
• Rätt till fria och hemliga val.
• Oavhängiga och opartiska domstolar , offentliga domslut.
• Rätt att betraktas som oskyldig tills en skuld lagligen fastställts.
• Rätt att utan dröjsmål underrättas om innebörden av och grunden för en anklagelse mot en.
• Rätt till försvar vid rättegång, själv eller via själv utsett biträde, även utan kostnad.
• Att låta förhöra vittnen motpartens och egna.
• Att vid behov få rätt till tolk.
• Rätt till ett effektivt rättsmedel vid kränkning, av offentlig myndighet.
• Rätt att få skuld eller påföljd överklagad i brottmål.
• Rätt till gottgörelse vid felaktigt domsslut.
• Förbud att lagföras två gånger för samma brott.
• Ingen får utvisas från stat där man är medborgare, kollektiv utvisning av utlänningar förbjuden.
• Rätt för utlänning att få utvisning prövad.

Begränsningar i rättigheterna får göras “endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle”– dock ej sträcka sej så långt att det utgör ett “hot mot den fria åsiktsbildningen” såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Och ej av enbart på politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

10 riksdagsledamöter kan begära sådant förslag vilande i minst 12 månader , kan antas om 5/6 är för, dvs 291

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna tillför (sammanfattat)   Icke bindande gemensam viljeyttring från staterna. “Grund för lagstiftning”.   Se hela.

• Frihet från fruktan och nöd, mot tyranni och förtryck.
• Skydd för den enskilda människans värdighet.
• Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
• Rätt att erkännas som person i lagens mening.
• Ingen får godtyckligt anhållas , hållas fängslad eller landsförvisas.
• Rätt till rättvis offentlig förhandling vid oberoende och opartisk domstol.
• Rätt till lagens skydd mot godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem och korrespondens.
• Rätt att söka och åtnjuta asyl från förföljelse.
• Rätt till en nationalitet.
• Rätt att blida familj – med makarnas fulla samtycke.
• Rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
• Folkets vilja ska vara grunden för statsmakternas myndighet.
• Fritt val av sysselsättning, skydd mot arbetslöshet.
• Rätt till människovärdig tillvaro (via lön eller annat).
• Rätt till vila och fritid , skälig begränsning av arbetstiden.
• Tillräcklig levnadsstandard, inklusive ekonomisk trygghet.
• Skydd för mödrar och barn.
• Utbildning som utvecklar personligheten till fullo.
• Delta i kulturella livet, njuta av konst ta del av vetenskapens framsteg.

Var och en har plikter mot samhället …

Inskränkningar endast i lag, respekt för andras rättigheter, moral, allmän ordning allmän välfärd

EU-stadgan har i stort detsamma med tillägg:  Se hela

• Människans värdighet är okränkbar.
• Samvetsfrihet ( EU art 10, saknas i Regeringsformen) frihet att följa sin moraliska övertygelse i handling, underlåtelse till handling eller ord och behålla moralisk integritet , inkl vapenvägran.
• Mediernas frihet (EU 11)
• Fri konst och vetenskap , akademisk frihet (EU13), frihet att driva skolor (EU 14)
• Förbud att utvisa till stat med risk för omänsklig behandling (EU 19)
• Respektera mångfald, kulturell och religiös (EU 22)

Mänskligheten har alltså via kloka personer ansträngt sej för att reglera förhållandet mellan makthavarna och deras medborgare, i medvetenhet om att det är en balansgång, där maktens frestelser kan få undantagen att bli överutnyttjade, och det krävs en ständig uppmärksamhet när lagarna börjar glida längs ett sluttande plan mot mera auktoritära styren.